Välkommen


Här finner du lite kommentarer runt min släktforskning. Forskningen har sin utgångspunkt i mig och min hustru dvs Sjöndin och Danieli. Företrädesvis dyker här upp sådant som framkommit nyligen för mig. Använd sökfunktionen uppe till vänster om du söker något speciellt.


Here you can find some comments regarding my family research. The research concerns both me, Sjöndin, and my wife born Danieli. Predominantly you will find things that are new to me. Use search function at upper left if you are looking for something special.

fredag 6 november 2015

Statistik Sjöndin

Söker man efter samtida som bär efternamnet som någon del så hittar man 53 st (birthday.se). Då denna källa endast tar upp de som fyllt 18 år så kan man uppskatta antalet under 18 genom att räkna tillskottet av de mellan 18 och 36 och lägga till samma antal. På detta sätt finner man att idag lever ca 70 st som har Sjöndin som enda eller en del av efternamnet.

Som jämförelse kan nämnas att min släktdatabas innehåller 111 st som fötts med släktnamnet. (Mats Göransson var den som först tog sig efternamnet Sjöndin i samband med sitt gifte 1797 i Hassela.) Det finns några saker som påverkar skillnaden mellan dessa två källor. Förutom att min databas innehåller ett antal som idag är döda så har jag inte registrerat kända adopterade i stamträdet. Det förhållandet att några gifter sig till namnet som finns i birthday.se borde kompenseras av de som gör tvärtom.

Även om jag i något fall ovan inte har full kontroll på släktsamband tror jag mig kunna påstå att samtliga ovan har fått sina namn efter en kedja av bärare med efternamnet. Det har emellertid funnits minst fyra registrerade i olika dokument som inte varit länkade på detta sätt såvitt bekant. Tre av dessa har funnits i samma eller angränsande socknar. En av dessa förefaller vara en felskrivning. En annan är en kvinna utan noterad fader vilket alltså skulle kunna vara en möjlig namnknytning. Den tredje är en förhållandvis nära släkting som uppenbarligen bott nära och umgåtts med andra med namnet. Enda belägget för den fjärde är en notis i Post och Inrikes Tidningar från 1846 i Anderstorp, Björsäter. Ingen av dessa fyra har såvitt bekant fört namnet vidare.

De stavningsvarianter jag stött på är Sköndin, Schöndin och Sjöndén. Samtliga dess är sprungna ur släkten Sjöndin och gäller endast ett fåtal personer. Kontakta gärna om det finns frågor. När det gäller huvuddragen i den geografiska spridningen hänvisas till detta inlägg.

måndag 5 oktober 2015

Emigrating Hjort brothers

From the Junke family mentioned in the former note two brothers Karl Gustav and Vilhelm Rudolf choose to emigrate. They left Sweden 1907, KG already married and with two children used the surname Hjort which was used earlier by his maternal grandmother.

Wife and children are noted in Ellis Island record as coming Jun 23, 1907 with ship Celtic from Liverpool heading for Carl Hjort in Troy, Idaho which means he is already there.

In 1920 census the family also contains a girl together with the two boys born in Sweden. Names and ages as below:

Carl J Hjort 45 (also Carl Gustav)
Bertha Hjort 44
Carl Edvin Hjort 16
Olof Samuel Hjort 14 (dies as student Jun 9, 1921 from skull fracture after falling)
Hulda L Hjort 10
(Census 1920, South Troy, Latah, Idaho)

The WW1 draft for Carl notes him as naturlized citizen with his right arm paralized.
Vilhelm Rudolf has only been found in census 1930 when staying with brother Carl (still in Latah) but is noted as leaving Sweden about the same time as his brothers family.

Washington Death Certificates states Carl G. Hjort dies July 16, 1948 in Seattle, King. Washington at the age of 73 years 10 months 1 day. Some of his descendants still seem to live in this area.

Hulda marries Joseph Hamlin Dec 26, 1930 in Nampa, Canyon Co (ID) according to Western State Marriages, and the couple gets at least two boys in Idaho. Later at least some of them also seem to end up in the state of Washington.

tisdag 29 september 2015

Junke från Guhrau

Snickaren Otto Ludwig Junke uppges i Forsa AI:19B komma från Guhrau i Preussen. Samma ort heter idag Góra och ligger i Niederschlesien, Polen. Med utgångspunkt från dokumenterad närvaro i Forsa är han runt 35 år när han dyker upp.

Situation i det område han kom ifrån präglades av de konflikter som “järnkanslern” Bismarck var en del av och som kom att bli staten Tyskland. Det korta avståndet till gränsen av Österrike-Ungern (som även innefattade nuvarande Tjeckien), som blev centralt i ett både impopulärt och blodigt krig 1866, gjorde säkert hans hemtrakter till ett oroligt område och skulle kunna förklara varför han dyker upp i Hälsingland.

En annan möjlig eller bidragande orsak är att han var inblandad i etableringen av pappersindustrin i Näsviken. För detta talar att de förblir inom någon km från denna även när de flyttar runt. Byberg, Böle och Smedsgården är namn som dyker upp och ligger i närområdet.

Junke och Maja Lovisa Storbacka gifte sig 1878 men det första barn som tillskrivs Otto Ludwig föddes redan 1 januari 1870. De får totalt 9 barn tillsammans varav en dör i samband med födseln. Hustrun hade fött 2 barn tidigare i Petalax där en också dog som spädbarn.

Sommaren 1884 slår blixten ned i familjen. Inom loppet av 3 veckor dör fyra av barnen pga difteri. I Gävleborgs län, där Forsa ligger, dör under detta år totalt 27 personer bland 265 insjuknade i denna sjukdom enligt SCB.

Hustrun dör 1888. Otto Ludwig hamnar mot slutet av sitt liv som änkling och fattighjon på Klockarsvedja fattiggård som också ligger intill Näsviken.

Av barnen som överlevde kom den yngste att före namnet vidare (Juncke) medan de äldre sönerna som emigrerade 1907 använde efternamnet Hjort efter mormodern. Maja Lovisas förstfödda kallade sig Berg som skulle kunna vara ett knektnamn då han var soldat i Norrbo 1895.

torsdag 30 april 2015

Brososky

Here I pick up a thread mentioned earlier in “Emigration 1909”. Maria Viktoria Nilsson and Per Olsson establishes in the same area as Carl/Charles Hendrickson who dies 1927 leaving about 1 million SEK (present value). Per/Pete and Maria/Mary had at least 8 children. Among them 2 daughters marry 2 brothers Brososky. For this reason I have paid some extra interest to this Brososky family.

The immigration probably took place 1910 when the family was noted as Brosofsky. By this time the family seem to have two sons Peter and Samuel. Origin is stated as Odessa, Russia. I have had some trouble decoding names of the parents but think they were named Joseph and Matilda. Several years earlier, by 1903, a Joseph Brosowsky is noted in Halifax which suggests he was in Canada some time before the rest of the family.

Census 1911 reveals a newborn child Clara and 5 years later another 2 by the names Mary and Joe. In this 1916 census their surname is hard to read! When indexed they are called Brizaski. I myself think the surname written is Brezoski. In this later census you can also find Josie Meier noted as mother.

This obituary lists one Brososky line. Greg Brososky has also given some information at an early stage in my research. For some reason he calls Joseph below Gus instead of Joe.

With much sadness, we announce the passing of Edith Brososky on Wednesday, April 3, 2013, in Grande Prairie, at the age of 94 years.

Edith was born on November 21, 1918 in Shaunavon, Saskatchewan. She was one of eight children, one of which was her identical twin. (Elsie)

She married Joseph Brososky in 1938, and together they raised seven children.

She will be sadly missed by her children: Barbara (Rod), Wayne (Carole), Linda (Rick), Pat, Karen (Bruce), Geri (Gerard), and Jan (Rod). Edith is also survived by her sister Glenora, many grandchildren, great-grandchildren and great great-grandchildren.

She was predeceased by her husband Joseph, six siblings, and her parents.

The Funeral Service was held on Tuesday, April 9, 2013 at Oliver’s Funeral Chapel in Grandet Prairie. Edith was laid to rest next to Joseph at White Mountain Cemetery near Spirit River, AB.

Another obituary concerning Doreen Marie Brososky (daughter of Peter) can be found here (link).

One og the Olson sisters married to a Brososky was Anna Margret born 1910. She and at least her son Alden visited her birth parish in Sweden as well as the related Norwegian family Kolnes around 1970.

Their visit was documented in a parish yearly booklet called Vävtråden. The name of the booklet refers to the web of life as well as the famous hanging tapestry in Överhogdal. A picture of Maria Viktoria standing in front of her house can also be found in this booklet. She was the mother of Anna Margret. The death registration of Anna Margret is also available here.

The following Brososky group picture has been supplied from Kolnes connections. I don't have any info about who is who so please inform me if you know.

Brososky family group


Many of the www search hits you can get in Canada on this surname are connected in some way to this family.

måndag 6 april 2015

Mordbrand

Innehållet i detta inlägg gäller min fm ff mf far Per Persson. Han är därmed från samma generation i anträdet som den förste Sjöndin. Vid hans död sker en notering i Bjuråkers dödbok F:1 sid.193 enligt bild. 
Bjuråker F:1 sid.19
När jag först såg detta blev jag förvånad då det såg ut som att prästen (eller bokföraren) dömt honom efter hans död. Han hoppas dessutom att hans högsta chef skall sköta bestraffningen. Efter en del hjälp med tolkningen har jag emellertid fått omvärdera detta. 

En textanalys visar att formuleringarna är strikt juridiska vid denna tid. Prickarna visar att delar av det juridiska materialet utelämnats. Ordet förvunnen, som går att finna i gamla lagtexter, skall betyda överbevisad/förklarad skyldig. Men det var tydligen, vad jag kan förstå, inte tillräckligt för att straffa honom. Det är tydligen där “halva skäl” kommer in. 

Om man backar i samma dödbok till tiden för brottet, sid.7, finner man detta.

Bjuråker F:1 sid.7
Här har man i efterhand strukit över wådeld. Detta borde rimligen skett antingen i samband med utslaget i tinget eller vid Pers död. Hoppas återkomma angående tingets noteringar. Dessa finns såvitt jag vet endast i original förvarade i Härnösand.

fredag 27 mars 2015

Ramberg

When looking into Emma Nordquist in US I did not pay much attention to her husband before they met according to US sources. But, since WW1 draft document states Hälsingland as his origin which is a priority area in my research, I felt I should look into his ancestry too. This is what I found after overriding some research obstacles.

Erik Emil Ramberg was born April 19, 1890 in Mörtsjö, Hassela. This means he is also a close neighbour to Sjöndin families. His father was Anders Gustaf Ramberg who originally came from Harmånger (not far away) and married Brita Kajsa Norberg in Hassela. Her Norberg roots can be followed several generations back in the parish.

Emma was born in Söderåsen Bergsjö (next to Hassela) 1894. This means her mother was 44 and her father 58 years which to some degree can explain why censuses 1900 (with 3 children) and 1910 (with 1 child) lists family as “fattighjon i fattiggården” meaning they were pour and needed support from others.

The father of EE above also had a twin brother Clas Erik who lived in Hassela where his two sons, Erik Petrus and Gustav Albert, were born 1885 and 1892. Like EE this two cousins also emigrated, GA 1912 and EP before 1917 when he marries Amanda Norling in Isanti Co.

EE disappears from Hassela 1912 without being registered the normal way and becomes declared as nonexisting 1914. This means he was transported to a special part of th parish register with a note that he probably went to North America. This can also be confirmed in information when arriving to Boston. This states he left Liverpool April 16, 1912 on board the ship Laconia and is heading for Isanti Co.

EE also had a sister Hedda Elisabet born 1895 who also travels the same way the year after. I have not been able to find out what happened to her after reaching Isanti. If we take a step one generation back we find that the father of EE had a sister Anna Margreta born 1849, who marries Lars Fredrik Palm 1880. They emigrate together 1892 and settles in Isanti Co. As far as I can see they got no children.

Regarding GA above one thing is a little puzzling. On his grave stands a shared stone which also contains Mary L (Ramberg) born April 24, 1905 and dead October 14, 1960 (here). Most likely they were married but I've not found any solid proof for this.

The sources used in US are only free ones available through www. This means there can be something wrong with the connections made.But surprisingly often you can find exact dates, several family members, births, places, obituaries and graves which gives you a fairly solid foundation to build connections, especially with not too common surnames. Sometimes you also need some fantasy to find out how names adapts to the new language spoken.

torsdag 19 mars 2015

More Sjöndin emigrants

Another emigrating woman from the Sjöndin tree was the daughter of a first cousin to Bertha Raymetz. Her name was Emma Nordkvist .becoming Nordquist in the new country. A few years after her arrival she marries (1 January, 1917 according to Minnesota Marriages) Emil Erick Ramberg in Hennepin. Census information tells us they move to Walhalla, Lake of the Woods before 1930. They got at least two children who grew up and had children of their own.

Two other Sjöndin cousins had daughters emigrating under married surnames Dahlin and Hultgren. The original surname Martinsson was changed to Dahlin around 1880 when they left Sweden. Most of their children were born in Minnesota.

The Hultgrens went another way. In the ship passenger list of Itaparica, dated 28:th of May 1891, you can find the Hultgren couple and the first son Linus heading for Rio de Janeiro. Despite the following 10 very hard years in Rio Grande de Sul area the family grew with 2 children. In the beginning of the 20:th century they migrated over the Argentine border to improve the living conditions. They finally ended up in Oberá Misiones before 1920 with a fourth child born in Argentine. The Hultgrens found in this area today all seem to be descendants from them. The clip below is from a paper called Sändaren and shows a couple contacted some time ago. Article here.


The Ostrom line connected to Raymetz is also interesting from my perspective because it also has connections on my maternal side. My mother and Per Olof Ostrom had many roots in Haverö parish and at some points they are interconnected.

Per Olof Åström is listed as timber rafting supervisor in Nybo, Haverö parish (1890 census, available free here). He seems to leave Sweden together with his family 1893 judging from 1895 census info which also tells us they reached Grass Lake 9 months before this census. Almost 30 years later the son Olaf Bernard “Ben” marries Carrie Raymetz and this two lines meet.

If you want to exchange info please use contact info or comment field.

söndag 8 mars 2015

Raymetz, Part III

By 1905 the Raymetz family has moved from Texas to Cambridge in Isanti County, Minnesota. Looking into original Minnesota state census document for 1905 can be a little confusing. Firstly the original can be hard to find as they have been indexed as Reymety (by FamilySearch). Secondly due to loss of Elmer name in the original document the following will be wrong. Information about the persons after Walter can be found on the row below. This means that infomation regarding Elmer is present but given to Karen and so on.
The place they choose for the new home is in many ways representative for the way we in Sweden look upon emigration to United States nowadays. Vilhem Moberg with his emigrant novels took his main characters from this area and planted his pictures in the brains of more than one generation. The group leader Per Andersson “Joris-Pelle” from Hassela and some of the group members became models for his books.
Lots of people from Hassela and the surrounding parishes followed this example. The father of Bertha had two married sisters who left Sweden 1869 as a dual family group under their new surnames Ljung (becoming Young) and Brolin (sometimes Broleen). By the time Raymetz arrived only the Young family and the Brolin daughter (married Olson) can be found there. The emigrating Brolincouple themselves are dead and the two sons are “out of sight” meaning they could not be recognized in any register.
At an early stage during the research when the family line was established I got the message below from a contact called JoLeen which by then gave solid proof I was on the right track
I received a call from Elaine (Raymetz) Peterson. She said she found out that her grandmother's maiden name was Brita Stina Sjöndine. Brita Stina (Bertha in America) was married to John Raymetz. She also said that in a family bible the word Franhammer was after Brita Stina's name. They think it might be her birth place in Sweden.
The minor corrections to this are that Franshammar is the birthplace of her father Mats. He moved to Mörtsjön by the time he got married and that's where Brita Stina was born (map here). At least that's what the church record says.
All descendants from John and Bertha seem to remain in the twin cities area for about 50 years. If you are one of them I'll be happy to answer any question I can. Use contact info or comment field.

onsdag 4 mars 2015

Raymetz, Part II

Almost on the day three years after the first time, Jonas is leaving Göteborg, Sweden again. This time he is travelling to Rosenberg, Texas and on the same boat ,with the same goal, is Brita Sköndin. This is the emigrant notation from Göteborg. The parish Hopela is with 100 % certainty Hassela.
Jonas Olofsson, 21 år, Hassela förs. X-län. fr Göteborg, 1894 2/10 till Rosenberg, Texas
Källkod 54:339:61572
Brita Sköndin, 21 år, Hopela förs. X-län, fr Göteborg, 1894 2/10 till Rosenberg, Texas.
Källkod 54:339:61573
The ship Campania reached New York October 12 and the couple, John and Bertha as they normally are called from this moment, are registered there the day after.
Rosenberg is just outside Houston and their final goal are El Campo, Wharton Co about 30 miles further southwest of Houston. The marriage date October 19, 1894 implies wedding as soon as they reach El Campo. This is also the first time they were noted as Raymetz.
As most of the swedes in Wharton Co seem to migrate from other parts of US the decision to go south probably was taken before leaving to fetch his bride in Sweden. Regarding swedes in El Campo, as well as in the rest of Texas, lots of info can be found here. As the contents were collected from 1915 to 1918 when the book was released it does not mention the Raymetz people.
A few years before they arrive the town was what the name says, a camp. It grew rapidly as did the Raymetz family. Four children were born within 7 years: Walter M, Elmer M, Karen V and Bertha M. Census 1900, performed June 23, states the following about John and the farm (Farm schedule number 292, belonging to ED 59 5:th Precinct): Farmer, Own, Mortgaged, Alien.
A few months later, September 8, 1900, they were hit by the “Galveston Hurricane” known as the most severe hurricane ever in terms of number of US victims. The aftermath of this was probably one of the reasons why many families left this area during the following year. Judging from Berthas birthplace the Raymetz family choose to stay at least until 1902. (to be continued)

torsdag 19 februari 2015

Raymetz, Part I

September 22, 1891 Jonas Olofsson was noted as emigrant in Göteborg heading for Gothenburg Nebraska. Another passenger also coming fram Hassela as well as heading for the same goal was Olof E. Norin. From this it's obvious they have planned this journey together. The arrival to New York on board steam ship State of California is confirmed by passenger manifest. The ship was brand new as she started her maiden journey August 14 the same year.
When reading about Gothenburg, NE you can find some facts which seem to point at some reasons why they have chosen this goal. The founder of Gothenburg, Olof Bergström, also born in Hassela (disputed in some sources but probably true) was a very active baptist in the Hassela area before leaving for US (the first time!). As the parents of Jonas also were baptists by the time he was born they refused to baptize him the “normal” way.
Bergström was active in many areas both in US and in Sweden. Among other things he was an land agent (for Union Pacific) and made several return trips to Sweden to lead groups of settlers to Dawson County. These trips probably occurred before 1891 when Jonas went but could have been acting as inspiration for Jonas and his friend. Bergström has been called both “an influential colonizer” and “a colorful personality”. Accused for murder and dying in complete poverty adds to his complex life.
Adding to this the boom in Gothenburg around 1890 it is easy to understand why Jonas choose this as a possible place to establish himself in the new country. Little did he know what was waiting around the corner a few years later. A drought and a general economic decline got many people on the move again to find better opportunities. One of them was Jonas.

fredag 6 februari 2015

Peter Tigerstedt

Jag återkommer här till personer som på något sätt binder ihop Monicas och mina anor. I herdaminnet över kyrkoherden Peter Tigerstedt i Tuna, Medelpad (1718-1742) står följande:
På begäran erhöll han 2 maj 1721 fullmakt ss. prost öfver Tuna och Torps pastorater, hvilket konsist. motiverade med följande skäl: 1) För de många finska torpen, hos hvilkas åboer af vidskepelse och gudstjänstens försummande mycken irregularité sig yppat, hvilka dymedelst mycket litet kunna läsa i bok, och däraf fast mindre förstå, hälst som de mest bruka sitt modersmål, som dock för Guds ords hörande böra tillhållas att öfva sig i svenska språket, hvilket konsist. förmodar honom bättre kunna efterkomma, än de förra herrar prostar, emedan detta folkslaget torde draga till honom ss. sin landsman större förtroende;.....
Ytterligare 7 skäl för att välja just honom anges men inget av dessa beskrivs på detta utförliga sätt. Informationen ovan belägger vad som sägs även i andra källor att vidskepelsen var större och kyrkobesöken färre bland de skogsfinska torpen som befolkat trakten sedan början på 1600-talet. Om det var deras frälsning eller den skattebas de representerade som var mest intressant kan man ju fråga sig. Kyrkan var emellertid viktig för att knyta dem till samhällsfunktionerna.
Det framgår inte klart om Tigerstedt talade finska men den slutsatsen skulle kunna dras utifrån möjligheten att skapa ”större förtroende” hos sina landsmän som nämns ovan. Bland dessa vars själar han därmed för satt att vårda fanns många av anorna till de förste bärarna av släktnamnet Sjöndin.
Denna prästs far Erik Falander, som kom att adlas Tigerstedt (finsk adlig ätt nr 1227), och hans syster Kristina är alltså båda en del av Monicas anor.

torsdag 22 januari 2015

Sprit, misshandel och död

Bokbindaren Tomas Kuhn kom troligen som ung tillsammans med sin far till Göteborg i samband med att staden grundades 1621. Han finns omnämnd i många sammanhang fram till sin död 1661. En källa för den som är intresserad är denna länk. Ur denna källa, som är från en sammanställning gjord av Olga Dahl, har jag även hämtat nedanstående utdrag. Det gäller Jacob, broder till Tomas. Tomas dotter Anna kom senare att bli moder till en Johan som adlades under namnet Lagerbielke. Också han en anfader till Monica.

Jacob Kuhn klensmed Rote 9
Denne omtalas i mantalslängderna från 1647. I mars 1667 var det stort bråk hos smeden Jacob Kuhn. Hans hustru klagade i överrätten över att hon och mannen i sitt hus hade överfallits av svärdfejaren Olof Torsson ”således att han icke allenast hafwer slagit hennes spinnerock sönder utan ock deras fönster, så att de flögo henne i ögonen, och sedan sökt mannen Jacob Kuhn i hans smedja, skyldt honom, att han höllt till med hans hustru och hött honom med hans egen slägga, der han stod och smidde, så att han måtte wärja sig med ett warmt Jern, hwilcket han i händerna hade. Hwar med Olof gick efter en wäria och kom der för hennes port i avsikt att göra hennes man skada der med manandes hennes man med sådane ord: kom ut Din sielm, Din Jernkiuf,iag skall slå tigh, att tu skall blifwa galen, ingen annor skall war tin mördare än iag.
Någre dagar därefter möter Olof hennes man uth för sin huusdörr, beder han honom att komma in att supa Brennewin med sigh, då hennes man thet wägrade, honom åter med hugg öfwerfaller”- Då svarade smeden enligt vittnena: ”Iag skall gifwa tig brennewin, hafwandes en hammare högst och wille honom slå”.
Ovänskapen hade sin upprinnelse i att Olof Torssons hustru hade tagit sin tillflykt till Jacob Kuhn och hans hustru. Svärdfejaren blev ursinnig, när han fann sin hustru sitta och spinna hos smeden (”då säger han, i kunnen så wäll sittia hemma och spinna”).
Börta Göstafs hade sett slagsmålet och ropade ut garnisonssoldaterna hos Kerstin Börges. Soldaten Jon Joensson sade sig inte veta, ”hur begynnelsen war men när han kom ut hade Olof Torsson slagit smeden, att bloden rann av honom, då gick han till sin Cammerat och skillte dem åth, och tog en hammare och handskar af Olof Torsson, och war smeden så slagen, att han nästan bar honom hem, då han war hemkommen, klagade han sigh om rygg och armar, sägandes sig af Olof Torsson wara förderfwat”.
Olof Torsson fick böta sex mark för vart skällsord och 12 mark smt för blodvite. Det är möjligt, att Jacob Kuhn aldrig riktigt repade sig efter detta prov på umgängessederna svärdfejare och smeder emellan. Han avled i slutet av året och begravdes den 12 december (slagsmålet hölls som sagt i mars 1669.)

måndag 19 januari 2015

Porträtt


Som en liten påminnelse om att det finns en bildskatt att vårda visar jag denna något bearbetade version av ett porträtt. Porträttet är hämtat från ett album som tillhandahållits av Dorrit Eriksson som är barnbarn till Eliza Sunaway Jackson på bilden ovan. Eliza var dotter till James Richard Payne och Mary Kirkham. Vid tiden för detta porträtt (1870-tal) fanns hon i Croydon, London.

fredag 16 januari 2015

Namnlista på duk

 Nedanstående namnlista på duk funnen bland Rolf Danieli’s efterlämnade ägodelar. Namnen noterade i den ordning de är skrivna runt dukens periferi. Av mig framtagen tilläggsinformation är i kursiv stil. Stjärna visar känt släktskap. Reservation för tolkningsfel! Under vilka omständigheter namnen kommit dit är inte känt av mig.

Rolf Danieli (1919 – 2006) *
Hanna Rickard, Trelleborg (troligen Hanna Maria Andersson Rickard 1885 – 1963)
David H Fraser
M A Negus
Mary B Lang
Gustaf Kihlgren, Sundvall (Sundsvall)
Ruby G Collings
Daisy Commim (im?)
Edward Hull, 3rd Worcester Regiment
Marjorie M Pingstone (dotter till FA/GA Pingstone) *
Florence Jackson (dotter till Hilda May Jackson gm Sven Danieli ) *
F A Pingstone (Florence Anderton gm George Arthur nedan) *
E Collings
Angus Fraser
Folke Söderblom, Malmö Sweden (Sö?)
J M Henderson, Cornwall
Elof Colliander, Halmstad (C Elof f 15/12 1887, d 1975)
Jeanne Miller
A L Godden
G A Pingstone (George Arthur, Rhodesia) *
M Thomphson, Whorgrow 18th London Regiment
Beth Jackson (sannolikt h:u till Ferdinand Vere nedan även om andra möjligheter finns) *
F V Jackson (Ferdinand Vere) *
Harry (Walter Harry bror t ovanst. FV Jackson) *
Emily S Lang
Kerstin Bendz (Kerstin Bendz f 1882)
Gunnar Bendz, Stockholm (Gunnar Martin Edvard f 30/10 1883)
J R ?lse (????)
Ihos H Hose (????)
Maria Negus
Jas Bernie

måndag 5 januari 2015

Översikt Monicas sida

Då jag även utlovade information om Monicas släkt när jag startade bloggen så är det väl dags att infria detta löfte. För de närmast berörda är det väl ingen nyhet att det forskats en hel del i dessa grenar då detta delgetts av Gerd. Nedan tar jag kortfattat upp de grenar där jag bidragit med kompletteringar som inte spritts på motsvarande sätt. Avser att återkomma med mera detaljer.
Anor till Lovisa Danielsdotter från Åland kompletterade med två generationer. Lovisa var mor till Valfrid Andersson som dog i en gasexplosion i New York 1871.
Diverse kompletteringar gjorda i trakterna runt Harestad/Lycke bland anorna till Magnus Danieli och deras efterlevande.
Uppgifter framtagna kring livgrenadjär Lars Månsson Häll i Björsäter och hans anor. Om honom sägs att han sannolikt suttit i fångenskap i 2 år i samband med Sveriges förlust av Pommern.
Till Anders Enqvist född i Skepptuna har förts ytterligare 2 generationer Enqvist från Enköping.
Anorna till Ulrika Olsson (gift Åkerlund och syster till konstnären Blommér) kunde fastställas efter att uppgifter beträffande faderns ursprung i Gesäter, Dalsland hittats.
Via Molin och Tiliander finner man ett antal adliga anor. Går man vidare bland dem så finner man en del rötter bland de holländare/tyskar som anlade det Göteborg vi känner idag. Bland dessa familjer har ytterligare information tillförts.

Som vanligt så uppmanar jag dem som har intresse/frågor/undringar kring ovanstående saker att ta kontakt!