Beskrivning släktdatabas

Nedan följer en kort beskrivning av min släktdatabas i akt och mening att sprida kännedom om denna till personer som kan tänkas vara intresserade av dess innehåll och eventuellt även bistå med eget material.

Målsättningen jag har är att föra in samtliga kända anor (inkl barn) till Monica f Danieli och mig, Thomas Sjöndin. Dessutom följer jag upp ättlingar (=efterlevande) efter en bestämd person i respektive anlinje vilket bl.a. gör det möjligt att hitta levande släktingar så avlägset som fem-, sex- och sjumänningar. Valet av startperson för dessa stamträd är i någon mån slumpartat men har delvis att göra med hur avlägsna släktingar som betraktats som just släktingar av tidigare generationer i anträdet som jag haft personlig kontakt med i något skede. Utöver dessa kan databasen innehålla ytterligare besläktade personer (släkt till släkten) som jag funnit intressant att föra in. Detta gäller huvudsakligen Haverö.

Släktdatabasen skall alltid innehålla kända basfakta som skall göra en person sökbar (identifierbar) i släktforskningssammanhang. Detta innebär att allt tillgängligt material om personerna i databasen inte alltid är inmatat i densamma. I släktdatabasen ligger istället information (så är åtminstone tanken även om den inte är konsekvent genomförd) om att mer finns att hämta på annat håll. Det kan vara sådant jag själv samlat på alternativt ställe/media eller sådant som finns att inhämta någon annanstans.

Programmet som genererat databasen heter DISGEN f.n. Version 8.2c och är anpassat för ändamålet. Det innebär att inmatade personer kan presenteras på många olika sätt beroende på önskemål såväl på skärm som i utskrift på papper. Stöd för användning finns både i en handbok, i programmet och på nätet. Det går också bra att använda andra släktforskarprogram då man kan exportera data via en överenskommen standard (GEDCOM).

Bortsett från detta program så finns hos föreningen DIS något som kallas DISBYT där man gemensamt med andra släktforskare lagrar sin släkt så att man kan få kontakt med de som intresserar sig för samma släkter. Där uppdaterar man regelbundet sin databas så att den stämmer med det man har lokalt i sin dator. Jag vill därför betona att när jag inte längre är kontaktbar så kommer detta att kvarstå och vara sökbart. Ett slags backup med andra ord. Detta ersätter emellertid inte normala backup-rutiner för att slippa göra om inmatningsjobbet som är ansenligt då antalet personer överstiger 6000.

Om du som läser detta på något sätt är släkt så är min önskan att du sprider kännedom om att detta finns till berörda. Har du frågor eller kommentarer så kontakta mig på det sätt du önskar.

Emigration 1909

Den 3 mars 1909 registrerades i Göteborg ett sällskap på 4 personer vid utresa från Göteborg. Det var Emma Nilsson 17 år, Emma och Mia Svensson 20 respektive 16 år samt Charles Henriksson 43 år, allt enligt nämnda registrering. Charles reser alltså med 3 syskonbarn till Valley City i North Dakota enligt denna källa. Detta är hans tredje resa över Atlanten och vid denna liksom vid den förra 1904 har han emigrerande släktingar i sällskap.

Detta är SS Mauretania

Resan gick i två etapper. Först reste man till Liverpool där man sannolikt fick byta fartyg till SS Mauretania som avseglade Liverpool 6 mars och ankom New York 12 mars. I skeppslistan är flickornas ålder 16,19,15 år vilket också är det korrekta. Resmålet för flickorna har här också preciserats till uncle Charles Henrikson i Courtenay ND. Charles är noterad på ett eget ställe i skeppsdokumentet där även följande finns noterat:

US Citizen Charles Henrikson Farmer

Home Courtenay N.Dak

District Court Stutsman County N.Dak. Sept 8 1902.

Copy Nov 18 1903.

Det som finns noterat är tydligen att han är amerikansk medborgare sedan 1902 och att han har ett dokument som bevisar detta som skrivits ut 1903. Tydligen har detta dokument tillkommit med anledning av den tidigare resan till Sverige 1904. Detta innebär att någon gång mellan 1900 och 1902 så flyttar Charles från det ställe han gemensamt med sin broder John/Johan haft i Foster County till ett angränsande county Stutsman. Detta sammanfaller tidsmässigt även med att John gifter sig 1901 och får sitt första barn 1902. Sammantaget innebär detta att i andra halvan på mars 1909 anländer resesällskapet till Charles ställe någonstans i trakten av Courtenay. Vad händer sedan? Var tar dessa personer vägen?

På andra sidan kanadensiska gränsen finns vid denna tid Henry Swanson, ett syskon till Emma och Mia. Henry som var med på Charles förra resa över Atlanten har alltså troligen befunnit sig i området i ca 5 år. Det finns inga kända uppgifter om honom efter emigrationen förrän i 1911 års folkräkning. Där finner man honom tillsammans med föräldrar och syster Anne i Wadena, Saskatchewan Kanada. Föräldrarna har då funnits i Wadena sedan mitten på 1909 då de reste några månader efter Charles, Emma och Mia, men med Wadena som mål.

Då det framgår av 1911 års folkräkning att Emma och Mary (Mia kallas fortsättningsvis så) vid det laget befinner sig tillsammans med övriga familjen i Wadena, så har de alltså dragit vidare till Kanada tämligen snart, möjligen tillsammans med en flyttande Charles. Flickornas mor är Brita Maria Henriksdotter som har en egen rubrik i bloggen där även döttrarnas familjebildning berörs.

1909 är också det år som registrerats som Charles inflyttningsår till Kanada. Detta anges i 1916 års folkräkning som också visar att han bor i Bone Creek, Saskatchewan. Detta område öppnades för bosättning 1908 och ligger runt 30 mil från Wadena och ca 100 mil från hans tidigare bosättningsort Courtenay, North Dakota, USA. Även ett register över medlemmar födda i Sverige i kanadensiska församlingar visar Charlie som medlem i Salem Lutheran Church i Shaunavon som ligger i samma område som Bone Creek. (SAKA Film 1153 I:004/20)

Hit till Shaunavon anländer 1916 ytterligare en kusin till flickorna ovan nämligen Maria Viktoria f 1890 tillsammans med sitt 6-åriga barn Anna. Viktoria, eller Tora som hon kallas i ett brev, gifter sig där med Per Olsson som redan finns på plats. Fem år senare ansluter sig även Viktorias syster Anna Erika f 1897.

Vad hände då med Emma Nilsson år 1909? Det förefaller som hon blev kvar i det området runt Courtenay. Till Emma i Courtenay, Box 40 R1 anländer ett vykort från Emma och Mary i Wadena. Av formuleringarna kan man sluta sig till att en vardaglig situation infunnit sig varför man antagligen hunnit acklimatisera sig på båda hållen (något datum syns ej). En fast punkt fanns ju i Johns familj som vid det här laget bestod av fyra barn. I census 1910 (15 april) finns hon som Emma Nelson i ett litet norskt ”kollektiv” i Cooperstown Ward 2, Griggs Co, North Dakota. Det är ju också därifrån hon reser omkring 1920 tillsammans med Sven Kolnes för att gifta sig med honom och bosätta sig i Norge.

Även om Charles bror Johan/John var den förste att emigrera 1887 så verkar det mesta av släktens emigration kretsa runt Charles. Han fungerade som nav efter att han emigrerat 1888 såväl i Norddakota som i Saskatchewan under en period av närmare 35 år. Inte bara när han reste hem och eskorterade dem utan även när de tog sig dit själva.

Nedanstående kort skall vara från tiden som Emma Nilsson, senare gift Kolnes, tillbringade i Nordamerika 1909-1920. Själv sitter hon längst fram till höger i mörk dräkt. Identiteten på övriga är okänd men skulle mycket väl kunna vara släkt från Norddakota/Saskatchewan. Kortet som har tillhandahållits av Sveinung Kolnes medfördes sannolikt av Emma vid flytten till Norge.

Emma Nelson at front right. Possibly from Cooperstown (ND) area. Please contact if you have additional info.

Spridning av släktnamnet Sjöndin

Den första kända noteringen av släktnamnet Sjöndin gjordes 1797 i vigselboken i Hassela. Mats Göransson f.1772 i Stöde tog sig det nya familjenamnet i samband med att han gifte sig i Hassela där han kom att bosätta sig på hustruns hemgård Olsbygge. Hassela med kringliggande församlingar kom under de följande 100 åren att vara hemområdet för många av hans ättlingar. Såväl barn som barnbarn kom nästan alla att stanna i trakten fram till sekelskiftet 1900.

Eftersom Mats fick två söner, Göran f.1800 och Johan f.1798, som i sin tur fick en resp två söner som blev vuxna fanns efter två generationer tre personer som skulle kunna bära namnet vidare. Görans son Mats f.1821 använde emellertid inte släktnamnet varför det blev bara två kvar Johan f.1824 och Mats f.1834. Dessa två ger upphov till fyra grenar , Johan (3 söner) och Mats (1 son), som sedan kom att sprida ut sig runt sekelskiftet 1900 så att man kan skönja geografiskt avgränsade grenar under en period.

Den förste att lämna närområdet var Jon Olov f.1866 som vid årsskiftet 1895-96 flyttade till Gräsmark där han också snart gifte sig och kom att bli stamfar för värmlandsgrenen. Näste man att bege sig lite längre ut i världen var hans bror Per f.1856 som år 1900 flyttade till Othem på Gotland och där kom att ge upphov till en gotlandsgren. Dessa två hade dessutom en brorson Johan f.1871 som kom att hamna i Haverö, Medelpad efter att ha gift sig och levt i Norrbo fram till 1912. Därmed startades också en medelpadsgren.

Kvar i Hälsingland av agnatiska (manliga) ättlingar som också kom att skaffa sig barn blev bara Erik Vilhelm f.1875. I praktiken så ha detta varit det vanliga sättet som släktnamn spridits på när man inte valde att ta ett nytt. Han fick emellertid endast en son som i sin tur inte fick några ”egna” barn. Däremot adopterade han en son som i sin tur adopterade en dotter som båda burit namnet med den alternativa stavningen Schöndin. I detta sammanhang skall påpekas att såväl min far som en av hans kusiner fick sina efternamn från modern. De växte båda i huvudsak upp hos morföräldrarna som följaktligen hette Sjöndin.

Under första halvan av 1900-talet förefaller den geografiska spridning vara tämligen stabil med undantag för att en ur värmlandsgrenen flyttar till Dalarna. Därefter har de krafter som strävar att förflytta folk fått successivt större inverkan. Den huvudsakliga riktningen har troligen varit mot stora befolkningscentra men kanske på senare tid även i andra riktningar.

Ytterligare några personer har hittats i källorna som bär namnet Sjöndin. Dessa har funnits i Hassela med omnejd men fått/tagit namnet på omvägar så långt jag kunnat utröna. Namnet har heller inte spridits vidare från dessa.

Emigrationsvågen tycks inte haft någon inverkan på släktnamnets spridning. De som var födda med namnet och som emigrerade var enbart kvinnor som gifter sig innan eller alldeles efter flytten. Det innebär att i amerikanska källor finns namnet bara på ett fåtal ställen där modens flicknamn noteras.

I det släktarkiv som bildar underlag för ovanstående finns totalt 104 bokförda som födda Sjöndin. Under 1900-talet föddes dubbelt så många som under 1800-talet men under båda dessa sekel föddes ungefär lika många under såväl första som andra halvan. Uttryckt lite annorlunda så föds under de senaste 100 åren drygt 10 nya per generation vilket innebär att namnets fortlevnad kan vara beroende av nya dubbla efternamn som verkar bli vanligare. Ansvaret kan bli lite tungt för de 5 gossarna.

Frågor eller synpunkter välkomnas.

Fader halvkänd



Bryter nu för första gången mot principen att det jag skriver om bör innehålla något nytt. Däremot så är det sånt här som driver en framåt. Att finna en lösning på ett problem. Är det ett problem då kan man undra. Man kanske kan se det som så att det till några procent liknar ett adopterat barns problem. Att inte, i vissa fall, känna till sina biologiska anor.

Jag har inte stött på benämningen i rubriken någonstans men det är väl så man får lov att kalla min farmors mors fader. Den första information jag fick kring Karolinas far var muntlig och kom från två av hennes döttrar i början på 1980-talet. Det kan sammanfattas så här:

Hilda: Anna fick K. tillsammans med en Jonsson som dog tidigt.

Elna: K. ensam Jonsson.

Elva (nio) månader efter att första flyttbetyget tagits ut i Petalax föds Karolina i Forsa. (Se vidare om flyttbetyg under modern, Anna Lisa Storbacka) I rekonstruerad födelselängd finns hon inte men i husförhörslängden AI:16 i Hälsingtuna under Åvik står följande efter Karolina Andersdotter, födelseförsamling Forsa: "Karolina Andersdotter 76 8/2 Forsa. Den 20 feb döpt av komminister P.O. Högberg fr. Hög. Denna dotter är född och döpt men ej där införd. Intyget är af faddrarne och dopförättaren.” (AI:16a2 Hälsingtuna s.561). Det bör kanske påpekas att Forsa kyrkböcker för aktuell tidpunkt brunnit vilket kanske kan förklara en del strul och detta med rekonstruerad längd.

Observera att i denna notis är födelse- respektive dopdatum 8 och 20 februari! 1876. Tills vidare sätter jag större tilltro till det datum som senare konsekvent verkar använts dvs födelsedatum 8 april men det kan finnas anledning att ha detta i åtanke. Vidare kan man fundera på varför Karolina kallas Andersdotter. Är det ett traditionellt patronymikon dvs fadersnamn eller har hon fått moderns patronymikon som efternamn, enligt den modell som började bli vanlig vid denna tid och som i huvudsak använts fram till idag?

Så kommer vi då till den notis som förefaller vara nyckeln på vägen mot en mer än halvkänd fader. I Hälsingtuna AI:17b s.327 noteras beträffande Karolina "lagligen erkända o.ä. dotter". Det fanns uppenbarligen en fader Jonsson som erkänt faderskapet utanför äktenskap men som, om man får ta fasta på den muntliga traditionen, avlidit tämligen snart efter Karolinas födelse. Gifta var dom med all sannolikhet inte då Anna ingenstans noterats som änka eller frånskild.

Sist vill jag inte undanhålla vad en grannes barn i Östavall, här i citatet kallad mamma tyckte om Karolina. ”Lina hade visst stenkoll på vad som hände i bygden och tyckte mycket om att prata om detta. Mamma älskade när tant Lina kom på besök. Hon tyckte det var fantastiskt spännande att sitta med och (tjuv)lyssna”. Denna erfarenhet gjordes troligen under 1930-talet.

/Tomas

Brita Maria/Mary Henriksdotter/Henriksson/Johannisson/Johanson/Swanson

Så hette denna dam, dock inte allt vid samma tillfälle. Genom livet gled hon från vänster till höger i namnlistan. Hon föddes 2 juni 1859 i Sandarne och var näst äldst i samma syskonskara som Emma Fornander som omtalats här tidigare.

Vid 50 års ålder lämnade hon tillsammans med resten av familjen Överhogdal och emigrerade till Wadena i Saskatchewan, Kanada. Av hennes barn, som vid det här laget var vuxna, kom 2 att snart bilda familj.

Familjebildningarna runt barnbarnen på hennes knän var länge oklara trots att deras namn fanns på baksidan. Anna Maria ”Anne” som gifter sig med Johan ”John” Richard Norberg är mor till Violet Georgette troligen född 1915. Hon fick redan 1911 en son Martin som senare inte omnämns varför han får antas vara död vid census 1916. Inom några år kommer såväl barn nummer två som moder Anne att vara döda i spanska sjukan.

En annan dotter Mia Katrina ”Mary” gifter sig sannolikt med William Doran och får sonen George William Doran född 4 feb 1915 i Sycamore, Alberta, Kanada. Vid census 1916 befinner sig endast mor och dotter på samma ställe, Lakeview, som mormodern Maria/Mary på bilden. Var maken befinner sig är oklart, möjligen är han inkallad i det militära. Kanada deltog med stor andel (ca 10%) av sin befolkning i 1:a världskriget.

Det som definitivt knöt samman kort med en identifierad person var denna notis som fanns på nätet där eventuella arvingar efterlyses.

Name/Place of death: George Doran, Wadena

Born: Feb. 4, 1915, Sycamore, Alberta

Time of death: Aug. 22, 1996

Parents: William Doran & Mary Johnson

Trust officer: Debbi McCulloch

http://www.justice.gov.sk.ca/ Beneficieres to be located (sept 2010)

Att efternamnet till Mary skrivs Johnson kan peka på att hennes fader fortfarande lever i feb. 1915. Vid census 1916 används Swanson för mormoderns ogifta barn. Vid det laget är antagligen Marys far död.

Mormodern lever möjligen fortfarande när hennes far dör 1924 då hon nämns tillsammans med bl.a. systern Emma Fornander som arvtagare i bouppteckningen.

/Tomas

Antons emigration, Del 2

Enligt ett Registration Certificate (Ancestry) så registrerades Anton Sundin, liksom brodern Axel, från West Pleasant Home (precinct) i Polk Co, Nebraska den 5 juni 1917 som en möjlig framtida soldat i första världskriget. Samma dokument anger också såväl Anton som hans broder som ”single, alien, farm labourer” hos Andrew Ang. Båda har här även adress R.J.D # 2 i Polk.

Det förefaller rimligt anta att Anton bestämt sig för att sammanstråla med sin bror redan när han lämnade Kanada 1915 men att det inte finns belagt förrän vid ovanstående tillfälle. Antons broder Erik Axel som emigrerade 1913 blir till skillnad från Anton kvar i USA.

19 jan 1918 stämplas en handling i Osceola, Polk Co, Nebraska som anger Antons adress till Sextorp, Nebraska. (Ligger i Cheyenne Co) Enligt handlingen i fråga har han klassats 5-F av fem möjliga klasser, troligtvis avgörande för vilket ändamål han kunde användas militärt.

Medlem av Brotherhood Railway Carmen of America 13 feb 1919 i Rawlins, Wyoming (Lodge No 1029). Detta anges av såväl en fackföreningsbok som ett speciellt dokument som Anton skrivit under. Ett annat dokument visar att han träder ur fackföreningen 11 nov 1920 dvs i samband med sin återresa till Sverige.

Det är troligen även samma Anton som i Census 1920 (19 Januari) feltolkats (i Ancestry index) som Sunder i Rawlins, Distr. 16 s.22. Originalet kan mycket väl tolkas även som Sundin. Han står som inneboende/hyresgäst samt som ”railroad labourer” vilket stämmer bra med övrig info.

På First National Bank of Rawlins hade Anton ett konto som 31 juli 1920 innehöll 225 $. 50 $ sattes in var 14:de dag under några månader inför hemresan.

Han erhöll svarsbrev från Svenska Amerikalinjen daterat 3 sep 1920 på en begäran om prisuppgift och tidtabell för resa till Sverige. Svaret innefattar järnvägsresa Chicago – New York 35.30$, båt till Göteborg 105$ med antingen Stockholm eller Drottningholm samt krigsskatt 5$. Antons adress vid denna tidpunkt är Box 691, Rawlins, Wyoming.

24 sep 1920 utfärdar Svenska konsulatet i Chicago ett dokument som tillåter Anton att återvända till Sverige. Detta dokument stämplas av tullen i New York 9 dec 1920 vilket därmed torde vara utresedagen för Antons återresa till Sverige. Därmed torde han firat julen 1920 med sin moder Maria efter 15 års bortavaro.

Samtliga  personliga handlingar med uppgifterna ovan från tiden 1917-1920 är skannade efter original som innehades av Håkan Sundin 2007. Handlingarna förstördes senare vid brand. De skannade kopior jag har är således allt som återstår av dessa idag.

                     Så här såg den återvändande Anton ut ca 16 år innan emigrationen.

Antons emigration, Del 1

Sjutton år gammal bordade Anton den 14:de juli 1905 fartyget Calypso i Göteborg för att resa mot Hull. Han följde därmed den vanliga emigrantvägen och bordade sannolikt en atlantångare i Liverpool för vidare resa till Nelson, British Columbia, Kanada. Detta vykort sändes då från England hem till Bollnäs av Anton.

 

Notera att Anton skriver "vi" vilket i mina ögon implicerar att han har sällskap (= Karl Arvid) på resan som är känt av kortets mottagare.

 

En förteckning över folk som lämnar Storbritannien tar upp Anton Sundin och anger Montreal som båtresans mål. Han anlände därmed sannolikt till Nordamerika vid månadsskiftet juli/aug 1905. Sannolikt resesällskap var Karl Arvid Larsson, f.1888-04-30 och alltså jämngammal m Anton, som lämnade Bollnäs samtidigt med samma resmål, Nelson B.C. Dopvittne till Karl Arvid (vars moder var Sara Larsdotter) var bl.a. Sara Björk (Antons moster) vilket kan peka på att deras uppväxt har flera beröringspunkter.

Det förefaller rimligt att anta att resan till Nelson fullföljdes. Man kan emellertid inte, enligt Norm Dawson (mailkontakt) som utnyttjat de microfilmade källor (directories) som finns i Nanaimo Library/BC Archives, finna Anton kvar i Nelson 1909 som är det första kontrollerbara året.

En databas, där de som korsar gränsen mellan Canada och USA noteras, uppger att Anton korsar gränsen 3 ggr. Första gången reser han tydligen till Idaho 1906. Idaho gränsar till British Columbia, Canada och resan behöver därför inte ha varit speciellt lång. Andra gången reser han till delstaten Washington i mars 1911. Inte heller detta är en speciellt lång resa. Den tredje och antagligen sista gången han korsade denna gräns, och den som genererade notisen i Border Crossings, Sumas Washington som dessa uppgifter bygger på, var den 24 augusti 1915. Han uppges då ha (haft?) Merritt, BC som senaste bosättningsort. (Merritt ligger, liksom Nelson som tidigare angivits som hans utresemål vid emigrationen, i södra delen av B.C..) Förutom en del personliga uppgifter som utesluter att det kan handla om någon annan (bl.a. moder och födelseort) så anges hans ursprungliga ankomst till aug. 1904 och Quebec. Alla andra källor anger 1905 som emigrationsår så denna tidsuppgift är felaktig. Det är oklart om man skall se de två första gränspasseringarna som tillfälliga besök i USA eller om Anton flyttade fram och tillbaka över gränsen.

Anton skall under sin tid i Nordamerika ha jobbat som guldgrävare, skogshuggare och rallare. I del 2 visar det sig vad som finns dokumenterat kring hans sista 5 år ”over there”. För min existens var det i alla fall viktigt att min morfar till slut återvände.

 

Källor: Landsarkiv Gbg

Emigrant CD

Emihamn

Antons barn

Emma Henriksson, gift Fornander

Del av bouppteckning med de 4 barn som fortfarande lever 1924. Se vidare nedan.

Emma f. 24 feb. 1871 noterades emigrerad 28/4 1892 (B:4 Haverö).

Hela resan från Haverö, via Trondheim och New York, till San Antonio i Texas genomförs tillsammans m systern Anna Erika samt hennes make och barn. Den är dokumenterad på dessa platser. Därefter har hennes öde varit okänt fram till helt nyligen när bouppteckningen efter hennes far visade sig innehålla ledtråden.

Bouppteckning (19 juli 1924) efter fader (Henrik Persson) anger henne som Emma Farnander, Illinois, USA. Därmed torde hon vara identisk med Emma Farnander (äv. Fornander) som dör 17 maj 1926 i Galesburg, Knox Co, Illinois (Begravd på Linwood cemetary). Paret noteras i census 1910 och 1920 på samma ställe (West Brooks Street) om än med lite alternativa stavningar av efternamnet. Då stavningen av makens namn oftast noteras Fornander och dessutom är den absolut vanligaste varianten så förefaller den troligast.

Sannolikt noteras hon även här tidigare (census 1900), då som den ogifta tvätterskan Emma med efternamnet Hendricks. Hon anges komma från Sverige så man kan utgå från att efternamnet är Henriksson.

Emma har konsekvent uppgett sin ålder 3 eller 4 år yngre än hon är dock alltid med februari
som födelsemånad.

Då inga barn noteras i census 1900, 1910 eller 1920 finns troligen inga efterlämnade barn.

Johan Rabbén

Tillägg 28 juni 2013: Johan Rabbén har numera tillägnats en egen blogg som bl.a. innehåller hans egna biografiska brättelser. (klicka här)

Denne  man avviker på många sätt från anorna i övrigt. Jag skall inte avslöja mer än som
framgår nedan utan överlåter åt den nyfikna att följa länkar och söka på nätet.
Han var bror till Anna Lisa Storbackas (som nämnts tidigare) farmor och född 1780.

 M.P. i Lund. Ogift. Kallade sig Rabbén. Fyllig biografi finns i Biografiskt lexikon öfver
namnkunnige svenska män (utg 1845). Porträtt finns i Svenskt Porträttgalleri XIII, Läkarkåren
s.217 (utg 1899).

Se även  Vasabladet no 39 ( 30.09.1865 ). Lång artikel m anledning av hans bortgång.

Riddare af Nordstjerneorden (Norrköpingskuriren 1859-02-01)

Afled å Dybecks gård. Tillhör Lunds Domkyrkoförsamling hvars pastorsembete erhöll avis om dödsfallet genom skrifvelse d. 16/9 65. (F:2 Östra Vemmenhög)

Finns bokförd (1:sta ggn?) i Lunds Domkyrkoförs., Krafts Rote, Fastighet No 79.  (AI:6
s.331, 1815-1820).

Enl. ett brev fr. ryttmästaren Magnus Hallenborg på Rydstorp vid Ystad,  restes en minnesvård av Skånska Jordbrukssällskapet. (Helsingfors Dagblad 29.11.1866)

Hans realiserade arv om 2285 Rdr 18 öre tillföll enligt samma källa en systerdotter.
Systerdottern (Lisa Maria g.Studd) brevväxlade uppenbarligen m honom. I ett brev daterat 4
sep. 1864 underrättas hon om testamentet och att det förvaras hos ovanst. Hallenborg. Där
uppges summan till 1200 rdr. (Åbo Underrättelser 28.07.1866)

Början på fyllig levnadsteckning från Hufvudstadsbladet (finns på nätet).

/Tomas

Carl Fredric Staberg

Min morfars morfars far kom som barnhemsbarn från Stockholm till Bollnäs via Söderhamn.
Nedan finns de belägg som visar detta. Somliga tidsuppgifter strider mot varandra vilket
inte är så ovanligt. Utdrag ur barhemsdokument illustrerar.

Registrerad som barnhusbarn 10 okt 1803 (No 4137/244) och 18 aug 1804 (No 4659/107) i
Stockholm. Fadern afl: (avliden?) Wedbärare. Uppfostrad av skomakar Lundin på Nya wägen
No 127.
Uppfostrades enligt barnhusdok. 1804 - dec 1808 av Garfvaren Gustaf Reit? i Söderhamn.
Flyttade då till Bollnäs. Skrevs hos Pehr Nilsson i Rehn 1810. (Stockholms Stadsarkiv)
Finns i Söderhamn hos bl.a. Carduansmakare Carl Gustaf Reit (Söderhamn AI:9 s.117, även
s.114)
Barnhusgossen Carl Fredr. Staberg kom fr Söderhamn 1806 (h.63_06). (Bollnäs AI:8b s.140)
Barnhusgossen fr. Stockholm. Söderhamn No 63 år 1806. Till s.241 år 1815. (Bollnäs AI:10b
s.139)
Ord. sold. No 2. (Bollnäs AI:15b s.180, 16b s.186, 17b s.192)

Anna Lisa Andersdotter Storbacka

Enligt en attest ursprungligen upprättad 4 juli 1875 i Petalax återkom Anna Lisa från Åland
1872 och flyttar nu (1875) till Weda Forsa. Hon kallas här sytningsdotter vilket innebär
att hon har del i föräldrahemmet kvar.
Den ursprungliga attesten uppges försvunnen varför denna andra upprättas 12 okt 1880.
På attest nr 2 har efter 4/7 1875 tillkommit information om Idas död och ytterligare en
icke namngiven dotters födsel (Karolina) som icke noterats i Forsa.
Undertecknat Wallin. (Hälsingtuna HII:4 bild 603)

Den som vill kan finna detta på nätet.