Raymetz, Part II

Almost on the day three years after the first time, Jonas is leaving Göteborg, Sweden again. This time he is travelling to Rosenberg, Texas and on the same boat ,with the same goal, is Brita Sköndin. This is the emigrant notation from Göteborg. The parish Hopela is with 100 % certainty Hassela.

Jonas Olofsson, 21 år, Hassela förs. X-län. fr Göteborg, 1894 2/10 till Rosenberg, Texas

Källkod 54:339:61572

Brita Sköndin, 21 år, Hopela förs. X-län, fr Göteborg, 1894 2/10 till Rosenberg, Texas.

Källkod 54:339:61573

The ship Campania reached New York October 12 and the couple, John and Bertha as they normally are called from this moment, are registered there the day after.

Rosenberg is just outside Houston and their final goal are El Campo, Wharton Co about 30 miles further southwest of Houston. The marriage date October 19, 1894 implies wedding as soon as they reach El Campo. This is also the first time they were noted as Raymetz.

As most of the swedes in Wharton Co seem to migrate from other parts of US the decision to go south probably was taken before leaving to fetch his bride in Sweden. Regarding swedes in El Campo, as well as in the rest of Texas, lots of info can be found here. As the contents were collected from 1915 to 1918 when the book was released it does not mention the Raymetz people.

A few years before they arrive the town was what the name says, a camp. It grew rapidly as did the Raymetz family. Four children were born within 7 years: Walter M, Elmer M, Karen V and Bertha M. Census 1900, performed June 23, states the following about John and the farm (Farm schedule number 292, belonging to ED 59 5:th Precinct): Farmer, Own, Mortgaged, Alien.

A few months later, September 8, 1900, they were hit by the “Galveston Hurricane” known as the most severe hurricane ever in terms of number of US victims. The aftermath of this was probably one of the reasons why many families left this area during the following year. Judging from Berthas birthplace the Raymetz family choose to stay at least until 1902. (to be continued)

Raymetz, Part I

September 22, 1891 Jonas Olofsson was noted as emigrant in Göteborg heading for Gothenburg Nebraska. Another passenger also coming fram Hassela as well as heading for the same goal was Olof E. Norin. From this it's obvious they have planned this journey together. The arrival to New York on board steam ship State of California is confirmed by passenger manifest. The ship was brand new as she started her maiden journey August 14 the same year.

When reading about Gothenburg, NE you can find some facts which seem to point at some reasons why they have chosen this goal. The founder of Gothenburg, Olof Bergström, also born in Hassela (disputed in some sources but probably true) was a very active baptist in the Hassela area before leaving for US (the first time!). As the parents of Jonas also were baptists by the time he was born they refused to baptize him the “normal” way.

Bergström was active in many areas both in US and in Sweden. Among other things he was an land agent (for Union Pacific) and made several return trips to Sweden to lead groups of settlers to Dawson County. These trips probably occurred before 1891 when Jonas went but could have been acting as inspiration for Jonas and his friend. Bergström has been called both “an influential colonizer” and “a colorful personality”. Accused for murder and dying in complete poverty adds to his complex life.

Adding to this the boom in Gothenburg around 1890 it is easy to understand why Jonas choose this as a possible place to establish himself in the new country. Little did he know what was waiting around the corner a few years later. A drought and a general economic decline got many people on the move again to find better opportunities. One of them was Jonas.

Peter Tigerstedt

Jag återkommer här till personer som på något sätt binder ihop Monicas och mina anor. I herdaminnet över kyrkoherden Peter Tigerstedt i Tuna, Medelpad (1718-1742) står följande:

På begäran erhöll han 2 maj 1721 fullmakt ss. prost öfver Tuna och Torps pastorater, hvilket konsist. motiverade med följande skäl: 1) För de många finska torpen, hos hvilkas åboer af vidskepelse och gudstjänstens försummande mycken irregularité sig yppat, hvilka dymedelst mycket litet kunna läsa i bok, och däraf fast mindre förstå, hälst som de mest bruka sitt modersmål, som dock för Guds ords hörande böra tillhållas att öfva sig i svenska språket, hvilket konsist. förmodar honom bättre kunna efterkomma, än de förra herrar prostar, emedan detta folkslaget torde draga till honom ss. sin landsman större förtroende;.....

Ytterligare 7 skäl för att välja just honom anges men inget av dessa beskrivs på detta utförliga sätt. Informationen ovan belägger vad som sägs även i andra källor att vidskepelsen var större och kyrkobesöken färre bland de skogsfinska torpen som befolkat trakten sedan början på 1600-talet. Om det var deras frälsning eller den skattebas de representerade som var mest intressant kan man ju fråga sig. Kyrkan var emellertid viktig för att knyta dem till samhällsfunktionerna.

Det framgår inte klart om Tigerstedt talade finska men den slutsatsen skulle kunna dras utifrån möjligheten att skapa ”större förtroende” hos sina landsmän som nämns ovan. Bland dessa vars själar han därmed för satt att vårda fanns många av anorna till de förste bärarna av släktnamnet Sjöndin.

Denna prästs far Erik Falander, som kom att adlas Tigerstedt (finsk adlig ätt nr 1227), och hans syster Kristina är alltså båda en del av Monicas anor.

Sprit, misshandel och död

Bokbindaren Tomas Kuhn kom troligen som ung tillsammans med sin far till Göteborg i samband med att staden grundades 1621. Han finns omnämnd i många sammanhang fram till sin död 1661. En källa för den som är intresserad är denna länk. Ur denna källa, som är från en sammanställning gjord av Olga Dahl, har jag även hämtat nedanstående utdrag. Det gäller Jacob, broder till Tomas. Tomas dotter Anna kom senare att bli moder till en Johan som adlades under namnet Lagerbielke. Också han en anfader till Monica.

Jacob Kuhn klensmed Rote 9

Denne omtalas i mantalslängderna från 1647. I mars 1667 var det stort bråk hos smeden Jacob Kuhn. Hans hustru klagade i överrätten över att hon och mannen i sitt hus hade överfallits av svärdfejaren Olof Torsson ”således att han icke allenast hafwer slagit hennes spinnerock sönder utan ock deras fönster, så att de flögo henne i ögonen, och sedan sökt mannen Jacob Kuhn i hans smedja, skyldt honom, att han höllt till med hans hustru och hött honom med hans egen slägga, der han stod och smidde, så att han måtte wärja sig med ett warmt Jern, hwilcket han i händerna hade. Hwar med Olof gick efter en wäria och kom der för hennes port i avsikt att göra hennes man skada der med manandes hennes man med sådane ord: kom ut Din sielm, Din Jernkiuf,iag skall slå tigh, att tu skall blifwa galen, ingen annor skall war tin mördare än iag.

Någre dagar därefter möter Olof hennes man uth för sin huusdörr, beder han honom att komma in att supa Brennewin med sigh, då hennes man thet wägrade, honom åter med hugg öfwerfaller”- Då svarade smeden enligt vittnena: ”Iag skall gifwa tig brennewin, hafwandes en hammare högst och wille honom slå”.

Ovänskapen hade sin upprinnelse i att Olof Torssons hustru hade tagit sin tillflykt till Jacob Kuhn och hans hustru. Svärdfejaren blev ursinnig, när han fann sin hustru sitta och spinna hos smeden (”då säger han, i kunnen så wäll sittia hemma och spinna”).

Börta Göstafs hade sett slagsmålet och ropade ut garnisonssoldaterna hos Kerstin Börges. Soldaten Jon Joensson sade sig inte veta, ”hur begynnelsen war men när han kom ut hade Olof Torsson slagit smeden, att bloden rann av honom, då gick han till sin Cammerat och skillte dem åth, och tog en hammare och handskar af Olof Torsson, och war smeden så slagen, att han nästan bar honom hem, då han war hemkommen, klagade han sigh om rygg och armar, sägandes sig af Olof Torsson wara förderfwat”.

Olof Torsson fick böta sex mark för vart skällsord och 12 mark smt för blodvite. Det är möjligt, att Jacob Kuhn aldrig riktigt repade sig efter detta prov på umgängessederna svärdfejare och smeder emellan. Han avled i slutet av året och begravdes den 12 december (slagsmålet hölls som sagt i mars 1669.)

Porträtt

Som en liten påminnelse om att det finns en bildskatt att vårda visar jag denna något bearbetade version av ett porträtt. Porträttet är hämtat från ett album som tillhandahållits av Dorrit Eriksson som är barnbarn till Eliza Sunaway Jackson på bilden ovan. Eliza var dotter till James Richard Payne och Mary Kirkham. Vid tiden för detta porträtt (1870-tal) fanns hon i Croydon, London.

Namnlista på duk

 Nedanstående namnlista på duk funnen bland Rolf Danieli’s efterlämnade ägodelar. Namnen noterade i den ordning de är skrivna runt dukens periferi. Av mig framtagen tilläggsinformation är i kursiv stil. Stjärna visar känt släktskap. Reservation för tolkningsfel! Under vilka omständigheter namnen kommit dit är inte känt av mig.

Rolf Danieli (1919 – 2006) *

Hanna Rickard, Trelleborg (troligen Hanna Maria Andersson Rickard 1885 – 1963)

David H Fraser

M A Negus

Mary B Lang

Gustaf Kihlgren, Sundvall (Sundsvall)

Ruby G Collings

Daisy Commim (im?)

Edward Hull, 3^rd Worcester Regiment

Marjorie M Pingstone (dotter till FA/GA Pingstone) *

Florence Jackson (dotter till Hilda May Jackson gm Sven Danieli ) *

F A Pingstone (Florence Anderton gm George Arthur nedan) *

E Collings

Angus Fraser

Folke Söderblom, Malmö Sweden (Sö?)

J M Henderson, Cornwall

Elof Colliander, Halmstad (C Elof f 15/12 1887, d 1975)

Jeanne Miller

A L Godden

G A Pingstone (George Arthur, Rhodesia) *

M Thomphson, Whorgrow 18^th London Regiment

Beth Jackson (sannolikt h:u till Ferdinand Vere nedan även om andra möjligheter finns) *

F V Jackson (Ferdinand Vere) *

Harry (Walter Harry bror t ovanst. FV Jackson) *

Emily S Lang

Kerstin Bendz (Kerstin Bendz f 1882)

Gunnar Bendz, Stockholm (Gunnar Martin Edvard f 30/10 1883)

J R ?lse (????)

Ihos H Hose (????)

Maria Negus

Jas Bernie

Översikt Monicas sida

Då jag även utlovade information om Monicas släkt när jag startade bloggen så är det väl dags att infria detta löfte. För de närmast berörda är det väl ingen nyhet att det forskats en hel del i dessa grenar då detta delgetts av Gerd. Nedan tar jag kortfattat upp de grenar där jag bidragit med kompletteringar som inte spritts på motsvarande sätt. Avser att återkomma med mera detaljer.

Anor till Lovisa Danielsdotter från Åland kompletterade med två generationer. Lovisa var mor till Valfrid Andersson som dog i en gasexplosion i New York 1871.

Diverse kompletteringar gjorda i trakterna runt Harestad/Lycke bland anorna till Magnus Danieli och deras efterlevande.

Uppgifter framtagna kring livgrenadjär Lars Månsson Häll i Björsäter och hans anor. Om honom sägs att han sannolikt suttit i fångenskap i 2 år i samband med Sveriges förlust av Pommern.

Till Anders Enqvist född i Skepptuna har förts ytterligare 2 generationer Enqvist från Enköping.

Anorna till Ulrika Olsson (gift Åkerlund och syster till konstnären Blommér) kunde fastställas efter att uppgifter beträffande faderns ursprung i Gesäter, Dalsland hittats.

Via Molin och Tiliander finner man ett antal adliga anor. Går man vidare bland dem så finner man en del rötter bland de holländare/tyskar som anlade det Göteborg vi känner idag. Bland dessa familjer har ytterligare information tillförts.

Som vanligt så uppmanar jag dem som har intresse/frågor/undringar kring ovanstående saker att ta kontakt!