Välkommen


Här finner du lite kommentarer runt min släktforskning. Forskningen har sin utgångspunkt i mig och min hustru dvs Sjöndin och Danieli. Företrädesvis dyker här upp sådant som framkommit nyligen för mig. Använd sökfunktionen uppe till vänster om du söker något speciellt.


Here you can find some comments regarding my family research. The research concerns both me, Sjöndin, and my wife born Danieli. Predominantly you will find things that are new to me. Use search function at upper left if you are looking for something special.

tisdag 28 mars 2017

Faddrar till Hans Forsberg

Faddrar till Hans Forsberg (min ff ff ff far) som döptes i Valbo den 12 oktober 1740, var bl.a. Paco Horleman och hans fru Anna Margareta Rudbeck. Då jag reagerade på namnen så tittade jag lite närmare på dessa.
Följande utdrag har jag funnit på nätet ursprungligen från Sv. Biogr. Lexikon:
Johan H:s brorson Paco Horleman (1694—1763) deltog i H Wachtmeisters sjöexpedition 1712 o i ostkustens försvar mot ryssarna efter Karl XII:s död, blev kapten 1720, adlades 1751 med namnet H o fick 1759 överstelöjtnants karaktär. Genom äktenskap 1721 med en dtr till prof Olof Rudbeck d y kom han i besittning av hennes möderneärvda del i Forsbacka järnbruk i Valbo, Gävleborg, vars andre grundläggare han blev tack vare nit o tekniskt intresse. Söner till honom var löjtnant Paco H (1723—72), överstarna Peter Albrekt H (1725—88) o Carl Christian H (1728—99) samt övermasmästaren i Uppland o Norrland Johan Jacob H (1732—95). Paco H d y övertog Forsbacka som fideikommiss, men 1794 överflyttades fideikommissnaturen på säteriet Asstorp i Norra Vånga, Skar.
När det gäller hustrun Anna Margareta så var hennes farfar Olof Rudbeck d.ä. och hans far var i sin tur Johannes Rudbeckius båda centralpersoner i svensk historia. Den sistnämnde var dessutom den som först införde de kyrkböcker som gjorde att det är möjligt att idag läsa om födsel och faddrar enligt ovan.
En kontroll det år som Hans föddes visar att paret Horleman/Rudbeck noteras som faddrar vid 3 tillfällen i aktuell församling. Barnens fader är vid dessa tillfällen antingen mästersmed eller mästersven vid Forsbacka så kanske gav det lite extra status till deras roller.
Hans far, mästersmeden Anders Olofsson, är noterad som fadder vid ett tillfälle samma år. Troligen återkommer han vid fler tillfällen som fadder.

tisdag 14 mars 2017

Kalla mig Ragnar

Efter att ha testat mitt Y-dna kan jag nu med ett visst mått av säkerhet uttala mig om vilken väg just mina förfäder kommit till det som nu är Sverige och något om hur dom levde. Med förfäder avses här just fäder då det handlar om test på den manliga könskromosomen men blir ju även giltigt för alla som har fastställd anknytning till denna manslinje.
För knappt 5000 år sedan anlände till dagens Danmark folk från Yamnakulturen. Dessa ses som herdar och hade sitt ursprung i centrala Ryssland och hade i sin tur rötter i såväl ryska jägarfolk som mer sydlig bondekulturer.
Yamnaherdarna synes vara de första som mer systematiskt utnyttjat hästar som mer än jaktbyte. Även får ingick i dessa herdars hjordar. Centrala delar av indoeuropeiska språken anses också härstamma också från dessa. Man tror också att de var först med att använda kärror med hjul. Möjligen kan detta vara en konsekvens av deras mobila levnadsvillkor över stora ytor.
Några hundra år senare finns detta herdefolk belagda, i huvudsak längs våra kuster. De var inte de enda på plats vid denna tid men de kunde samexistera med redan befintliga jägarfolk. Redan etablerad bondebefolkning verkar de inte beblandat sig med, möjligen på grund av konkurrens om betesmark.
Om man ser till mitt totala DNA så har jag naturligtvis som alla i generationerna före mig fått ungefär hälften från vardera förälder. Följaktligen har man en salig röra av DNA som är ett slumpmässigt hopplock från tidigare generationer men hela tiden enligt principen 50% från vardera förälder.
Detta gäller emellertid inte Y-kromosomen som ärvs genom alla generationer från far till son. Förr eller senare uppstår dock smärre förändringar(mutationer). Dessa förändringar blir sedan som en slags kännemärken som man sedan kan följa vidare i efterkommande generationer.
Beroende på hur Y-kromosomen är uppbyggd delas de in i huvudgrupper där man vanligtvis använder alfabetets bokstäver som beteckningar. Sedan fortsätter uppdelning i mindre grupper steg för steg där man använder varannan siffra och varannan bokstav.
I en bok som kommit ut de senaste året, “Svenskarna och deras fäder”, har man ersatt grundläggande gruppbenämning med ett namn med samma begynnelsebokstav. Följaktligen har min (haplo-) grupp R1a döpts till Ragnar. Han har även en bror Rutger (R1b) som har lite annorlunda bakgrund. R1a är koncentrerade till norra och östra Europa. I Sverige omfattar de vardera ca 20% av alla män.
Fakta till ovanstående beskrivning är hämtad ur nämnda bok och bygger på DNA, från såväl levande som döda från gamla gravfynd, kombinerat med arkeologiska forskningsläget. Det har alltså gått drygt 150 generationer sedan Ragnar anlände att jämföra med de 10-12 generationer man normalt kan följa i kyrkobokföringen. En annan jämförelse man kan göra är att samma 150-generationersskutt i Egypten placerar oss bland de tidiga faraonerna och en periodvis sammanhållen stat.