Välkommen


Här finner du lite kommentarer runt min släktforskning. Forskningen har sin utgångspunkt i mig och min hustru dvs Sjöndin och Danieli. Företrädesvis dyker här upp sådant som framkommit nyligen för mig. Använd sökfunktionen uppe till vänster om du söker något speciellt.


Here you can find some comments regarding my family research. The research concerns both me, Sjöndin, and my wife born Danieli. Predominantly you will find things that are new to me. Use search function at upper left if you are looking for something special.

torsdag 27 oktober 2011

Spridning av släktnamnet Sjöndin

Den första kända noteringen av släktnamnet Sjöndin gjordes 1797 i vigselboken i Hassela. Mats Göransson f.1772 i Stöde tog sig det nya familjenamnet i samband med att han gifte sig i Hassela där han kom att bosätta sig på hustruns hemgård Olsbygge. Hassela med kringliggande församlingar kom under de följande 100 åren att vara hemområdet för många av hans ättlingar. Såväl barn som barnbarn kom nästan alla att stanna i trakten fram till sekelskiftet 1900.

Eftersom Mats fick två söner, Göran f.1800 och Johan f.1798, som i sin tur fick en resp två söner som blev vuxna fanns efter två generationer tre personer som skulle kunna bära namnet vidare. Görans son Mats f.1821 använde emellertid inte släktnamnet varför det blev bara två kvar Johan f.1824 och Mats f.1834. Dessa två ger upphov till fyra grenar , Johan (3 söner) och Mats (1 son), som sedan kom att sprida ut sig runt sekelskiftet 1900 så att man kan skönja geografiskt avgränsade grenar under en period.

Den förste att lämna närområdet var Jon Olov f.1866 som vid årsskiftet 1895-96 flyttade till Gräsmark där han också snart gifte sig och kom att bli stamfar för värmlandsgrenen. Näste man att bege sig lite längre ut i världen var hans bror Per f.1856 som år 1900 flyttade till Othem på Gotland och där kom att ge upphov till en gotlandsgren. Dessa två hade dessutom en brorson Johan f.1871 som kom att hamna i Haverö, Medelpad efter att ha gift sig och levt i Norrbo fram till 1912. Därmed startades också en medelpadsgren.

Kvar i Hälsingland av agnatiska (manliga) ättlingar som också kom att skaffa sig barn blev bara Erik Vilhelm f.1875. I praktiken så ha detta varit det vanliga sättet som släktnamn spridits på när man inte valde att ta ett nytt. Han fick emellertid endast en son som i sin tur inte fick några ”egna” barn. Däremot adopterade han en son som i sin tur adopterade en dotter som båda burit namnet med den alternativa stavningen Schöndin. I detta sammanhang skall påpekas att såväl min far som en av hans kusiner fick sina efternamn från modern. De växte båda i huvudsak upp hos morföräldrarna som följaktligen hette Sjöndin.

Under första halvan av 1900-talet förefaller den geografiska spridning vara tämligen stabil med undantag för att en ur värmlandsgrenen flyttar till Dalarna. Därefter har de krafter som strävar att förflytta folk fått successivt större inverkan. Den huvudsakliga riktningen har troligen varit mot stora befolkningscentra men kanske på senare tid även i andra riktningar.

Ytterligare några personer har hittats i källorna som bär namnet Sjöndin. Dessa har funnits i Hassela med omnejd men fått/tagit namnet på omvägar så långt jag kunnat utröna. Namnet har heller inte spridits vidare från dessa.

Emigrationsvågen tycks inte haft någon inverkan på släktnamnets spridning. De som var födda med namnet och som emigrerade var enbart kvinnor som gifter sig innan eller alldeles efter flytten. Det innebär att i amerikanska källor finns namnet bara på ett fåtal ställen där modens flicknamn noteras.

I det släktarkiv som bildar underlag för ovanstående finns totalt 104 bokförda som födda Sjöndin. Under 1900-talet föddes dubbelt så många som under 1800-talet men under båda dessa sekel föddes ungefär lika många under såväl första som andra halvan. Uttryckt lite annorlunda så föds under de senaste 100 åren drygt 10 nya per generation vilket innebär att namnets fortlevnad kan vara beroende av nya dubbla efternamn som verkar bli vanligare. Ansvaret kan bli lite tungt för de 5 gossarna.

Frågor eller synpunkter välkomnas.

onsdag 19 oktober 2011

Fader halvkänd




Bryter nu för första gången mot principen att det jag skriver om bör innehålla något nytt. Däremot så är det sånt här som driver en framåt. Att finna en lösning på ett problem. Är det ett problem då kan man undra. Man kanske kan se det som så att det till några procent liknar ett adopterat barns problem. Att inte, i vissa fall, känna till sina biologiska anor.

Jag har inte stött på benämningen i rubriken någonstans men det är väl så man får lov att kalla min farmors mors fader. Den första information jag fick kring Karolinas far var muntlig och kom från två av hennes döttrar i början på 1980-talet. Det kan sammanfattas så här:

Hilda: Anna fick K. tillsammans med en Jonsson som dog tidigt.
Elna: K. ensam Jonsson.

Elva (nio) månader efter att första flyttbetyget tagits ut i Petalax föds Karolina i Forsa. (Se vidare om flyttbetyg under modern, Anna Lisa Storbacka) I rekonstruerad födelselängd finns hon inte men i husförhörslängden AI:16 i Hälsingtuna under Åvik står följande efter Karolina Andersdotter, födelseförsamling Forsa: "Karolina Andersdotter 76 8/2 Forsa. Den 20 feb döpt av komminister P.O. Högberg fr. Hög. Denna dotter är född och döpt men ej där införd. Intyget är af faddrarne och dopförättaren.” (AI:16a2 Hälsingtuna s.561). Det bör kanske påpekas att Forsa kyrkböcker för aktuell tidpunkt brunnit vilket kanske kan förklara en del strul och detta med rekonstruerad längd.

Observera att i denna notis är födelse- respektive dopdatum 8 och 20 februari! 1876. Tills vidare sätter jag större tilltro till det datum som senare konsekvent verkar använts dvs födelsedatum 8 april men det kan finnas anledning att ha detta i åtanke. Vidare kan man fundera på varför Karolina kallas Andersdotter. Är det ett traditionellt patronymikon dvs fadersnamn eller har hon fått moderns patronymikon som efternamn, enligt den modell som började bli vanlig vid denna tid och som i huvudsak använts fram till idag?

Så kommer vi då till den notis som förefaller vara nyckeln på vägen mot en mer än halvkänd fader. I Hälsingtuna AI:17b s.327 noteras beträffande Karolina "lagligen erkända o.ä. dotter". Det fanns uppenbarligen en fader Jonsson som erkänt faderskapet utanför äktenskap men som, om man får ta fasta på den muntliga traditionen, avlidit tämligen snart efter Karolinas födelse. Gifta var dom med all sannolikhet inte då Anna ingenstans noterats som änka eller frånskild.

Sist vill jag inte undanhålla vad en grannes barn i Östavall, här i citatet kallad mamma tyckte om Karolina. ”Lina hade visst stenkoll på vad som hände i bygden och tyckte mycket om att prata om detta. Mamma älskade när tant Lina kom på besök. Hon tyckte det var fantastiskt spännande att sitta med och (tjuv)lyssna”. Denna erfarenhet gjordes troligen under 1930-talet.

/Tomas

fredag 14 oktober 2011

Brita Maria/Mary Henriksdotter/Henriksson/Johannisson/Johanson/Swanson



Så hette denna dam, dock inte allt vid samma tillfälle. Genom livet gled hon från vänster till höger i namnlistan. Hon föddes 2 juni 1859 i Sandarne och var näst äldst i samma syskonskara som Emma Fornander som omtalats här tidigare.


Vid 50 års ålder lämnade hon tillsammans med resten av familjen Överhogdal och emigrerade till Wadena i Saskatchewan, Kanada. Av hennes barn, som vid det här laget var vuxna, kom 2 att snart bilda familj.


Familjebildningarna runt barnbarnen på hennes knän var länge oklara trots att deras namn fanns på baksidan. Anna Maria ”Anne” som gifter sig med Johan ”John” Richard Norberg är mor till Violet Georgette troligen född 1915. Hon fick redan 1911 en son Martin som senare inte omnämns varför han får antas vara död vid census 1916. Inom några år kommer såväl barn nummer två som moder Anne att vara döda i spanska sjukan.


En annan dotter Mia Katrina ”Mary” gifter sig sannolikt med William Doran och får sonen George William Doran född 4 feb 1915 i Sycamore, Alberta, Kanada. Vid census 1916 befinner sig endast mor och dotter på samma ställe, Lakeview, som mormodern Maria/Mary på bilden. Var maken befinner sig är oklart, möjligen är han inkallad i det militära. Kanada deltog med stor andel (ca 10%) av sin befolkning i 1:a världskriget.


Det som definitivt knöt samman kort med en identifierad person var denna notis som fanns på nätet där eventuella arvingar efterlyses.


Name/Place of death: George Doran, Wadena
Born: Feb. 4, 1915, Sycamore, Alberta
Time of death: Aug. 22, 1996
Parents: William Doran & Mary Johnson
Trust officer: Debbi McCulloch
http://www.justice.gov.sk.ca/ Beneficieres to be located (sept 2010)


Att efternamnet till Mary skrivs Johnson kan peka på att hennes fader fortfarande lever i feb. 1915. Vid census 1916 används Swanson för mormoderns ogifta barn. Vid det laget är antagligen Marys far död.


Mormodern lever möjligen fortfarande när hennes far dör 1924 då hon nämns tillsammans med bl.a. systern Emma Fornander som arvtagare i bouppteckningen.

/Tomas

måndag 10 oktober 2011

Antons emigration, Del 2

Enligt ett Registration Certificate (Ancestry) så registrerades Anton Sundin, liksom brodern Axel, från West Pleasant Home (precinct) i Polk Co, Nebraska den 5 juni 1917 som en möjlig framtida soldat i första världskriget. Samma dokument anger också såväl Anton som hans broder som ”single, alien, farm labourer” hos Andrew Ang. Båda har här även adress R.J.D # 2 i Polk.


Det förefaller rimligt anta att Anton bestämt sig för att sammanstråla med sin bror redan när han lämnade Kanada 1915 men att det inte finns belagt förrän vid ovanstående tillfälle. Antons broder Erik Axel som emigrerade 1913 blir till skillnad från Anton kvar i USA.


19 jan 1918 stämplas en handling i Osceola, Polk Co, Nebraska som anger Antons adress till Sextorp, Nebraska. (Ligger i Cheyenne Co) Enligt handlingen i fråga har han klassats 5-F av fem möjliga klasser, troligtvis avgörande för vilket ändamål han kunde användas militärt.


Medlem av Brotherhood Railway Carmen of America 13 feb 1919 i Rawlins, Wyoming (Lodge No 1029). Detta anges av såväl en fackföreningsbok som ett speciellt dokument som Anton skrivit under. Ett annat dokument visar att han träder ur fackföreningen 11 nov 1920 dvs i samband med sin återresa till Sverige.


Det är troligen även samma Anton som i Census 1920 (19 Januari) feltolkats (i Ancestry index) som Sunder i Rawlins, Distr. 16 s.22. Originalet kan mycket väl tolkas även som Sundin. Han står som inneboende/hyresgäst samt som ”railroad labourer” vilket stämmer bra med övrig info.


På First National Bank of Rawlins hade Anton ett konto som 31 juli 1920 innehöll 225 $. 50 $ sattes in var 14:de dag under några månader inför hemresan.


Han erhöll svarsbrev från Svenska Amerikalinjen daterat 3 sep 1920 på en begäran om prisuppgift och tidtabell för resa till Sverige. Svaret innefattar järnvägsresa Chicago – New York 35.30$, båt till Göteborg 105$ med antingen Stockholm eller Drottningholm samt krigsskatt 5$. Antons adress vid denna tidpunkt är Box 691, Rawlins, Wyoming.


24 sep 1920 utfärdar Svenska konsulatet i Chicago ett dokument som tillåter Anton att återvända till Sverige. Detta dokument stämplas av tullen i New York 9 dec 1920 vilket därmed torde vara utresedagen för Antons återresa till Sverige. Därmed torde han firat julen 1920 med sin moder Maria efter 15 års bortavaro.


Samtliga  personliga handlingar med uppgifterna ovan från tiden 1917-1920 är skannade efter original som innehades av Håkan Sundin 2007. Handlingarna förstördes senare vid brand. De skannade kopior jag har är således allt som återstår av dessa idag.



                     Så här såg den återvändande Anton ut ca 16 år innan emigrationen.

söndag 9 oktober 2011

Antons emigration, Del 1

Sjutton år gammal bordade Anton den 14:de juli 1905 fartyget Calypso i Göteborg för att resa mot Hull. Han följde därmed den vanliga emigrantvägen och bordade sannolikt en atlantångare i Liverpool för vidare resa till Nelson, British Columbia, Kanada. Detta vykort sändes då från England hem till Bollnäs av Anton.

 

Notera att Anton skriver "vi" vilket i mina ögon implicerar att han har sällskap (= Karl Arvid) på resan som är känt av kortets mottagare.

 
En förteckning över folk som lämnar Storbritannien tar upp Anton Sundin och anger Montreal som båtresans mål. Han anlände därmed sannolikt till Nordamerika vid månadsskiftet juli/aug 1905. Sannolikt resesällskap var Karl Arvid Larsson, f.1888-04-30 och alltså jämngammal m Anton, som lämnade Bollnäs samtidigt med samma resmål, Nelson B.C. Dopvittne till Karl Arvid (vars moder var Sara Larsdotter) var bl.a. Sara Björk (Antons moster) vilket kan peka på att deras uppväxt har flera beröringspunkter.

Det förefaller rimligt att anta att resan till Nelson fullföljdes. Man kan emellertid inte, enligt Norm Dawson (mailkontakt) som utnyttjat de microfilmade källor (directories) som finns i Nanaimo Library/BC Archives, finna Anton kvar i Nelson 1909 som är det första kontrollerbara året.

En databas, där de som korsar gränsen mellan Canada och USA noteras, uppger att Anton korsar gränsen 3 ggr. Första gången reser han tydligen till Idaho 1906. Idaho gränsar till British Columbia, Canada och resan behöver därför inte ha varit speciellt lång. Andra gången reser han till delstaten Washington i mars 1911. Inte heller detta är en speciellt lång resa. Den tredje och antagligen sista gången han korsade denna gräns, och den som genererade notisen i Border Crossings, Sumas Washington som dessa uppgifter bygger på, var den 24 augusti 1915. Han uppges då ha (haft?) Merritt, BC som senaste bosättningsort. (Merritt ligger, liksom Nelson som tidigare angivits som hans utresemål vid emigrationen, i södra delen av B.C..) Förutom en del personliga uppgifter som utesluter att det kan handla om någon annan (bl.a. moder och födelseort) så anges hans ursprungliga ankomst till aug. 1904 och Quebec. Alla andra källor anger 1905 som emigrationsår så denna tidsuppgift är felaktig. Det är oklart om man skall se de två första gränspasseringarna som tillfälliga besök i USA eller om Anton flyttade fram och tillbaka över gränsen.

Anton skall under sin tid i Nordamerika ha jobbat som guldgrävare, skogshuggare och rallare. I del 2 visar det sig vad som finns dokumenterat kring hans sista 5 år ”over there”. För min existens var det i alla fall viktigt att min morfar till slut återvände.


 
Källor: Landsarkiv Gbg
Emigrant CD
Emihamn
Antons barn

måndag 3 oktober 2011

Emma Henriksson, gift Fornander


Del av bouppteckning med de 4 barn som fortfarande lever 1924. Se vidare nedan.

Emma f. 24 feb. 1871 noterades emigrerad 28/4 1892 (B:4 Haverö).

Hela resan från Haverö, via Trondheim och New York, till San Antonio i Texas genomförs tillsammans m systern Anna Erika samt hennes make och barn. Den är dokumenterad på dessa platser. Därefter har hennes öde varit okänt fram till helt nyligen när bouppteckningen efter hennes far visade sig innehålla ledtråden.

Bouppteckning (19 juli 1924) efter fader (Henrik Persson) anger henne som Emma Farnander, Illinois, USA. Därmed torde hon vara identisk med Emma Farnander (äv. Fornander) som dör 17 maj 1926 i Galesburg, Knox Co, Illinois (Begravd på Linwood cemetary). Paret noteras i census 1910 och 1920 på samma ställe (West Brooks Street) om än med lite alternativa stavningar av efternamnet. Då stavningen av makens namn oftast noteras Fornander och dessutom är den absolut vanligaste varianten så förefaller den troligast.

Sannolikt noteras hon även här tidigare (census 1900), då som den ogifta tvätterskan Emma med efternamnet Hendricks. Hon anges komma från Sverige så man kan utgå från att efternamnet är Henriksson.

Emma har konsekvent uppgett sin ålder 3 eller 4 år yngre än hon är dock alltid med februari
som födelsemånad.

Då inga barn noteras i census 1900, 1910 eller 1920 finns troligen inga efterlämnade barn.