Vid min senaste födelsedag sattes Niklas Natt och Dags senaste bok ”1795” i mina händer. Då jag läst de 2 tidigare 1793 och 1794 så var det intressant att läsa även nummer 3.i serien. Det är ju i grunden en deckargåta men är i minst lika hög grad en skildring av sin tids Stockholm som det såg ut dessa år även för de sämre lottade.
Några veckor senare dyker även boken ”Lovisa Ulrika” av Claes Rainer upp. Boken är en biografi och utspelar sig på en helt annan nivå i samhällsstegen. Damen i fråga var gift med Adolf Fredrik, svensk regent 1751-1771 och moder till Gustav III. När Lovisa Ulrika befann sig i huvudstaden kretsade hennes boende mest mellan Kungliga slottet, Drottningholm och Fredrikshov som åtminstone delvis finns kvar vid Djurgårdsbron. Även Svartsjö slott någon mil bortom Drottningholm kom att bli hennes ”revir”.
Då jag helt nyligen tog kontakt med en forskare som liksom jag forskade i en släkt Staberg runt huvudstaden förefaller det ha klarnat en del beträffande gemensamma släktförhållanden. Källorna är ofta spartanskt förda om de överhuvud finns. Åldrarna kan variera om de ens nämns. Användandet av släktnamn och rena patronymikon varierar. Inte så sällan saknas uppgifter om var en flyttning går, när det gäller tiden innan flyttlängd fördes.
Dessa anor gäller barnhemsbarnet Carl Fredrik Staberg som så småningom kommer till Bollnäs runt 1807 och blir soldat Björk. Hans syskon och föräldrar finns noterade och hans mor går att följa vidare bakåt till Köping. Hans far har emellertid inte varit lika lätt att spåra. Vid giftet noterades att han kom från Svartsjölandet vilket tillsammans med hans namn och ungefärliga ålder varit ledtrådarna.
Efter en hel del sökande hittades möjliga föräldrar på Lovö där Drottningholm ligger. Dom kom till Lovö 1764 och lever där ca 20 år innan dom dör. Det finns ingen notering om barn i familjen förrän fadern dör då det anges att dom har 3 barn. Däremot kan man följa paret bakåt till Haga där barnen finns noterade. Modern till barnen dör innan flytten från Haga och mannen gifter om sig där.
Den släktforskare jag kontaktade hade från sitt håll med annan ingångsperson funnit en familj på Adelsö som han tyckte såg ut som tänkbara kandidater utifrån sina förutsättningar. Hans uppgifter visade sig senare stämma väl ihop med mina Staberg och avslöjade var familjen befunnit sig innan dom kom till Haga. Ytterligare konsekvenser av detta var att det gick att finna födelsenotis för barnhusbarnets fader samt mer information runt de 3 syskonen som fanns enligt dokument i både Haga och Lovö.
Hur hänger allt detta ihop kanske du undrar? När den äldsta kända Staberg i berörd gren kommer till Drottningholm på Lovö skriver man 1764. Året innan hade en omfattande ombyggnad av ”annexet” Kina påbörjats. Drottningholm expanderar kraftigt under kommande period och någostans i detta får Olof Persson Staberg en roll som trädgårds- och timmerdräng. Olofs 3 söner Mats, Olof och Johan noteras inte i kyrkobokföringen tillsammans med föräldrarna på Lovö. Den troliga förklaringen till detta är att uppgifterna om föräldrarna bokfördes först ca 10 år efter ankomsten och då var barnen utflugna ur boet.
Sonen Mats går att följa under 1770-talet när han tjänstgör som dräng i närbelägna Sånga församling. Han återkommer sedan till Lovö där han gifter sig 1783. Han kallas vid sitt gifte trädgårdsdräng men övergår sedan till att kallas vaktsoldat som han förblir fram till sin död 1805 i Kanton som ju är en del av Drottningholmsområdet. Mats fick i sin tur 2 söner, Johan Petter och Carl Gustaf.
Sonen Olof är den som tidigare avhandlats här i bloggen. Han finns vid sin vigsel i Johannes församling i Stockholm dvs i området mellan nuvarande Sveavägen och Humlegården. Han får 3 söner varav den äldsta (Olof) ej kunnat lokaliseras efter 1799. De andra 2 hamnar på barnhem när båda föräldrarna dör 1803-4. En av dessa blir så småningom soldat i Bollnäs och är alltså Karl Fredrik Staberg (soldat Björk) en direkt anfader.
Sonen Johan är sannolikt den Johan Olofsson som blir bonde i Qvarstad, Hilleshög en grannförsamling till Lovö. Namnet Staberg förekommer inte hos honom men det är inte ovanligt att man endast använder patronymikon. Han gifte sig 2 ggr, fick minst 7 barn varav flera dog som små.
Om vi återvänder till äldsta brodern, vaktsoldaten Mats, så lämnar hans son Johan Petter Drottningholm efter faderns död. Där jobbade han som trädgårdsdräng men kallas efter ett par år i Stockholm för både spannridare och hovförridare. Han kommer också att skrivas i Norrbro vilket låg på Helgeandsholmen mot Mälaren dvs där riksdagshuset ligger idag. Även hovstallet låg vid denna tid på samma ställe. Han kom också att skrivas i Hovförsamlingen och kallas kavaljerskusk. Hans yngsta son Fredrik Vilhelm kom att följa sin faders bana och kallas kavaljersförridare och kunglig stallbetjänt men dör redan 1841 endast 21 år gammal.
De två böckerna lästes parallellt med att släktforskningen skedde i samma miljöer under samma era. Det blev därvid svårt att inte tolka in de personer man forskar om i de miljöer böckerna beskriver. Bokläsningen och släktforskningen befruktar varandra när man läser in personerna i ett sammanhang. Det huvudet skapar behöver inte vara riktigt sant men skapar större intensitet i såväl läsupplevelsen som forskarglädjen..
Hela familjen inklusive barnen Mats, Olof och Johan kom till Drottningholm 1764 och kunde under Lovisa Ulrikas tid få glimtar från hovets aktiviteter där. Grenen med kuskar kom genom sina uppgifter för hovstaten i en viss om än ytlig kontakt med samhällets överhet. Deras tjänst sammanfaller väl med Jean Baptiste Bernadottes (=Carl XIV Johan) tid som kung. Sonen Olofs familj med de 2 barnhemsbarnen kom att representera de mer olyckligt lottade som finns i boken 1794 men sannolikt var det en välbekant miljö även för de andra familjerna.
