Antal ättlingar efter Sjöndin nr 1

Nedanstående tabell visar utveckling av det faktiska antalet ättlingar i min databas. Ett närmevärde på tillväxtmedeltalet av familjebildare per generation t.o.m. generation 4 ger tillväxttalet 3,5 enligt nästa kolumn (korr.).

Generation	Ättlingar	Ättlingar (korr.)	Släktskap
1	3	3,5	syskon
2	14		kusiner
3	49		3-männingar
4	162	150	4-männingar *
5	240		5-männingar
6	168		6-männingar
7	198	6400 (avrundat)	7-männingar (varav jag är en)

*) Fram tom 4:e generationen finns en förhållandevis komplett bokföring som gör en kontroll möjlig. Detta förklarar valet av kontrollpunkt. (Samtidigt skall man ha i åtanke att det är speciellt viktigt att antalet ättlingar stämmer i de första generationerna för att felen skall minimeras.) Denna visar att det finns 162 4-männingar vilket pekar mot ett snitt på 3.5 familjebildare/generation. Detta innebär i sin tur att jag skulle ha ca 6400 7-männingar.

Det markant fallande faktiska tillväxttalet i databasen beror i huvudsak på ”brister” i densamma. Många grenar är inte uppföljda framåt i tiden. Fokus har varit på andra saker såsom spridning av efternamnet Sjöndin och de som är lite närmare släkt.

 Om man räknar med en fallande siffra för de sista generationerna vilket förefaller rimligt (med tanke på sjunkande födelsetal, men i viss mån motverkat av bättre spädbarnsöverlevnad) kan man kanske skatta antalet 7-männingar till mellan 4000 och 5000.

Emigration Hultgren

Mathias (Mats) Olov Hultgren f.1864, som emigrerade till Brasilien 1891, var son till Elisabet Sjöndin. Tillsamman med sin 5 månader gamla son Linus reste paret Hultgren med båten Itaparica från Hamburg den 28 Maj 1891. Resan gick via en karantänsstation vidare till provinsen Rio Grande do Sol i södra Brasilien.

I södra Brasilien formas underhand några områden bl.a. Guarany med tydliga svenska inslag. Andra orter var Santa Rosa, Porto Lucena, Ijuí och Erechim. Livet är emellertid mycket svårt vilket gör att många söker sig vidare västerut över gränsen (Uruguayfloden) och in i Misiones, Argentina. Bland födelseorter för Linus syskon nämns Porto Lucena samt Palmeira, båda på brasilianska sidan. Något år innan den yngsta föds 1909, befinner sig Linus på argentinska sidan gränsen där han assisterar en lantmätare som tolk.

Vid tiden för den förnyade utvandringsvågen till Brasilien 1909 – 11 fanns runt 300 svenskar kvar i Guarany-kolonin som huvudsakligen utvandrat 1890-91. Många av de tidiga utvandrarna som överlevt strapatserna hade nappat på erbjudande att få återvända till Sverige, medan andra strax efter sekelskiftet 1900 börjat korsa Uruguayfloden för att söka bättre förhållanden på argentinskt område i provinsen Misiones. Denna succesiva utflyttning fortsätter fram till omkring 1925 och endast ett fåtal familjer blir kvar i Guarany-kolonin, där sedan polska immigranter kom att dominera.

En av de saker som drog till sig flera inne på argentinskt område var troligen den finländska bosättningen Colonia Finlandesa (Bonpland) dit några svenskar från brasilianska sidan kom senast 1908. I den gruppen ingick bl.a. Linus Hultgren. Linus, som var farbror till Gunda som jag nämnt i ett tidigare inlägg och som finns på bild och med eget tal (här), kan ha funnits här redan 1905. Delar av familjen Hultgren finns emellertid kvar på brasilianska sidan åtminstone till 1904 då Linus far Mathias anhöll om att få behålla svenskt medborgarskap i Brasilien.

1908-9 fanns också två bekanta nordiska personligheter i Colonia Finlandesa. Den ene av dessa var Arthur Thesleff som fungerat som någon slags ledare för de (svensktalande) finländska immigranterna som kommit till Misones efter att först ha varit i södra delarna (Patagonien) av Argentina. Den andra var lärarinnan Ida Bäckman som reste i området som journalist och äventyrare. Bägge har lämnat efter sig olika typer av dokumentation runt sina aktiviteter i området.

1913 etablerar sig 5 av svenskarna bl.a. Linus i Yerbal Viejo några mil från den finska kolonin. De kallade stället Villa Svea och är idag en integrerade del av staden Oberá med närmare 100 000 invånare, varav runt 2 000 räknas som svenskättlingar. Efter några generationer fanns även andra svenska invandrare representerade bland ättlingar till Hultgrens såsom Pettersson, Brolin och Lundqvist.

Linus yngste bror gifte sig med Vera Lundqvist. Hon har berättat att ..”Hennes far, Anders Magnus Lundqvist, kom från Rätan i Jämtland. Året var 1891. Flera av hans systrar dog under båtfärden längs Brasiliens kust. Och Veras mormor och morfar slogs 1913 ihjäl och brändes upp i den lilla matbutik de öppnat.” (Samtliga emigrerande barn Lundqvist var födda i Rätan medan föräldrarna kom från Värmland.)

Också Linus liv kom att få ett dramatiskt avslut då han rånmördades 1972 samtidigt som hans hustru Cecilia skalperades.

Faster Maja

Jag har gått igenom en del av Gerds efterlämnade släktforskningspapper och tror att Monica och jag ligger på en arbetspärm med en del information utöver det som Gerd själv distribuerade till alla sina barn i form av en pärm. Det handlar om ca 40 sidor varav 10 är en berättelse om faster Maja. Den som är intresserad kontaktar mig så kan verifiera läget och komplettera vid önskemål.

Efter att ha läst igenom berättelsen om faster Maja blev jag nyfiken på den hjälporganisation (Trawlers Aid) som hon skall ha arbetet för under sin tid i Amerika, det talas bland annat om vit slavhandel. Då jag inte fått en enda vettig träff på internet för detta så har jag stannat för att det sannolikt är Travellers Aid som avses.

Travellers Aid var en organisation av frivilliga, ofta tillhörande något religiöst samfund, som hjälpte resande på många håll i USA. De resande var troligast emigranter som behövde hjälp ofta i en kaotisk miljö kanske inte helt olik den som ses idag på diverse håll. Den vita slavhandeln man talade om i dessa sammanhang handlade i realiteten om att många lurades och utnyttjades på olika sätt.

I detta dokument dyker också den spegel upp som numera finns i våran hall. Där står att den urprungligen funnits i en paradvåning på Skeppsbron och köpts in på auktion under hennes tid i Stockholm dvs före 1920. Den ska sedan ha kapats ca 1 m för att få plats i huset i Säljebacka, Värmland. Det står även att Säljebacka ligger i Västra Östervik vilket är fel då det ligger i Västra Ämtervik.

För den som inte redan förstått det så är Maja faster till Gerd.

Svenskby, Alby

Det är väl dags att inse att man börjar bli en del av historien. Här kommer i alla fall några bilder från Alby där vi bodde under ca 5 år. Vi kom troligen dit från Gävle 1952 och bodde först några månader tillfälligt framme i själva Alby. Nedanstående bild innehåller förutom mig själv och Annika med stor sannolikhet Göran Jonsson f.1946 som var son till de vi hyrde av och där bilden sannolikt är tagen.

Annika, Göran och Tomas

Från denna tillfälliga bostad kom vi till Svenskby en flytt på runt 1 km. Det huset syns här nedan på en tämligen nytagen bild. Det har fått en annan kulör sedan 50-talet. När vi bodde där var färgen i någon ljus/mellanbrun nyans. I övrigt så ser huset ut precis som när vi bodde där med undantag av elskåpet. Till höger, utanför bilden, fanns uthus innehållande förråd, vedbod och dasset. Bortanför huset fanns även en lekstuga. I bakgrunden kan man se en väg som korsade järnvägen som också kan anas då man ser den gångtunnel som tillkommit sedan vägen stängts av.

Huset i Svenskby, Alby

Vid den korsningen var jag vid ett tillfälle nära att förkorta livet efter en improviserad cykeltävling med Krister Hjort, en grannpojk. Han före och jag efter. Skymd sikt och tävlingshets gjorde att jag inte uppmärksammade tåget förrän jag redan var på övergången. Lokföraren blev förmodligen mer chockad än vad jag hade vett att bli av händelsen. Vid den tiden cyklade jag på en damcykel i fullstort format. Denna korsningen var förmodligen ett stort orosmoment för föräldrarna i Svenskby då den passerades till och från skolan var dag.

Bakom fotografen fanns en stig in till en bäck där “tvättstugan” fanns ca 100 m in i skogen. Den bestod av ett tak på landbacken med bykgryta och bänk under, samt en brygga i Torsbäcken.

Årsskiftet 1958/59 flyttar vi från Alby till ett nybyggt radhus i Ånge.

Statistik Sjöndin

Söker man efter samtida som bär efternamnet som någon del så hittar man 53 st (birthday.se). Då denna källa endast tar upp de som fyllt 18 år så kan man uppskatta antalet under 18 genom att räkna tillskottet av de mellan 18 och 36 och lägga till samma antal. På detta sätt finner man att idag lever ca 70 st som har Sjöndin som enda eller en del av efternamnet.

Som jämförelse kan nämnas att min släktdatabas innehåller 111 st som fötts med släktnamnet. (Mats Göransson var den som först tog sig efternamnet Sjöndin i samband med sitt gifte 1797 i Hassela.) Det finns några saker som påverkar skillnaden mellan dessa två källor. Förutom att min databas innehåller ett antal som idag är döda så har jag inte registrerat kända adopterade i stamträdet. Det förhållandet att några gifter sig till namnet som finns i birthday.se borde kompenseras av de som gör tvärtom.

Även om jag i något fall ovan inte har full kontroll på släktsamband tror jag mig kunna påstå att samtliga ovan har fått sina namn efter en kedja av bärare med efternamnet. Det har emellertid funnits minst fyra registrerade i olika dokument som inte varit länkade på detta sätt såvitt bekant. Tre av dessa har funnits i samma eller angränsande socknar. En av dessa förefaller vara en felskrivning. En annan är en kvinna utan noterad fader vilket alltså skulle kunna vara en möjlig namnknytning. Den tredje är en förhållandvis nära släkting som uppenbarligen bott nära och umgåtts med andra med namnet. Enda belägget för den fjärde är en notis i Post och Inrikes Tidningar från 1846 i Anderstorp, Björsäter. Ingen av dessa fyra har såvitt bekant fört namnet vidare.

De stavningsvarianter jag stött på är Sköndin, Schöndin och Sjöndén. Samtliga dess är sprungna ur släkten Sjöndin och gäller endast ett fåtal personer. Kontakta gärna om det finns frågor. När det gäller huvuddragen i den geografiska spridningen hänvisas till detta inlägg.

Emigrating Hjort brothers

From the Junke family mentioned in the former note two brothers Karl Gustav and Vilhelm Rudolf choose to emigrate. They left Sweden 1907, KG already married and with two children used the surname Hjort which was used earlier by his maternal grandmother.

Wife and children are noted in Ellis Island record as coming Jun 23, 1907 with ship Celtic from Liverpool heading for Carl Hjort in Troy, Idaho which means he is already there.

In 1920 census the family also contains a girl together with the two boys born in Sweden. Names and ages as below:

Carl J Hjort 45 (also Carl Gustav)

Bertha Hjort 44

Carl Edvin Hjort 16

Olof Samuel Hjort 14 (dies as student Jun 9, 1921 from skull fracture after falling)

Hulda L Hjort 10

(Census 1920, South Troy, Latah, Idaho)

The WW1 draft for Carl notes him as naturlized citizen with his right arm paralized.

Vilhelm Rudolf has only been found in census 1930 when staying with brother Carl (still in Latah) but is noted as leaving Sweden about the same time as his brothers family.

Washington Death Certificates states Carl G. Hjort dies July 16, 1948 in Seattle, King. Washington at the age of 73 years 10 months 1 day. Some of his descendants still seem to live in this area.

Hulda marries Joseph Hamlin Dec 26, 1930 in Nampa, Canyon Co (ID) according to Western State Marriages, and the couple gets at least two boys in Idaho. Later at least some of them also seem to end up in the state of Washington.

Junke från Guhrau

Snickaren Otto Ludwig Junke uppges i Forsa AI:19B komma från Guhrau i Preussen. Samma ort heter idag Góra och ligger i Niederschlesien, Polen. Med utgångspunkt från dokumenterad närvaro i Forsa är han runt 35 år när han dyker upp.

Situation i det område han kom ifrån präglades av de konflikter som “järnkanslern” Bismarck var en del av och som kom att bli staten Tyskland. Det korta avståndet till gränsen av Österrike-Ungern (som även innefattade nuvarande Tjeckien), som blev centralt i ett både impopulärt och blodigt krig 1866, gjorde säkert hans hemtrakter till ett oroligt område och skulle kunna förklara varför han dyker upp i Hälsingland.

En annan möjlig eller bidragande orsak är att han var inblandad i etableringen av pappersindustrin i Näsviken. För detta talar att de förblir inom någon km från denna även när de flyttar runt. Byberg, Böle och Smedsgården är namn som dyker upp och ligger i närområdet.

Junke och Maja Lovisa Storbacka gifte sig 1878 men det första barn som tillskrivs Otto Ludwig föddes redan 1 januari 1870. De får totalt 9 barn tillsammans varav en dör i samband med födseln. Hustrun hade fött 2 barn tidigare i Petalax där en också dog som spädbarn.

Sommaren 1884 slår blixten ned i familjen. Inom loppet av 3 veckor dör fyra av barnen pga difteri. I Gävleborgs län, där Forsa ligger, dör under detta år totalt 27 personer bland 265 insjuknade i denna sjukdom enligt SCB.

Hustrun dör 1888. Otto Ludwig hamnar mot slutet av sitt liv som änkling och fattighjon på Klockarsvedja fattiggård som också ligger intill Näsviken.

Av barnen som överlevde kom den yngste att före namnet vidare (Juncke) medan de äldre sönerna som emigrerade 1907 använde efternamnet Hjort efter mormodern. Maja Lovisas förstfödda kallade sig Berg som skulle kunna vara ett knektnamn då han var soldat i Norrbo 1895.