DNA-släkt

Ett alternativt sätt att presentera de personer som via DNA befunnits vara släkt är nedanstående figur. Personerna som sorterats fram som varande släkt finns i samma ordning både i en rad (uppifrån och ner) och en kolumn (fr vänster till höger). Detta gör att det bildas en rät nedåtgående linje, från övre vänstra till nedre högra, då varje person ju är släkt med sig själv.

Det som sedan är av intresse är de stora färgade kvadrater som bildas när man sorterat personerna som är nära släkt intill varandra och gett dem samma färg.

Kluster för Siv

Sivs moder var ju Anna med rötter i Haverö och Värmland (Annas mormor). Sivs fader Anton hade rötter i Bollnäs under några generationer på mödernet. I ljuset av att Anton inte hade någon känd fader kan man då betrakta ovanstående figur. Det röda klustret längst upp till vänster representerar inte någon av de nämda grenarna utan den gruppen har anor i Ovanåker som gemensam nämnare. Förutsatt att kyrkobokföringen stämmer är den enda rimliga förklaringen till detta att Antons fader har sina rötter där.

Den bruna grupp som följer efter representerar värmländska anor ofta med skogsfinska inslag. Den gula har Haverö som gemensam nämnare.

Bland de mindre klustren (nr 10 mossgrön) har Annas mormors föräldrar (Halle Hallesson m. hustru i Östmark, Värmland) noterats som gemensamma anor för Siv och en av hennes DNA-träffar.

Dom små grå prickarna representrerar ett släktskap som klassats som svagare än släkskapet till den färgade grupp man finns i. Då DNA förs vidare med ett stort mått av slump krävs försiktighet vid hantering av resultatet. Detta kan kompenseras något när antalet träffar ökar längs vissa släktlinjer och slumpens betydelse minskar.

I huvudet på en släktforskare

 

Inför en tågresa till Göteborg tittade jag som hastigast i bokhyllan om det fanns något jag ville läsa. Liggande ovanpå inställda böcker låg en bok med titeln ”Irrande Stjärna” som i förstone inte sa mig någonting. Undertitel ”Berättelsen om den legendariska Dagny Juel” fick det att röra sig lite i det interna referensbiblioteket. Juel är ju inte så vanligt efternamn och jag visste att det förekommit i kretsen runt Monicas mormor vilket triggade intresset. Man kan förmoda att samma sak hände Gerd när denna bok införskaffades. En snabb kontroll av ”stjärnans” öde spädde bara på intresset.

Ett litet sidospår handlar om en ganska stadig DNA-träff mot Siw i Kanada med en person som heter Jewel och intresserade sig för sin släkt där jag assisterat lite. Detta gäller troligen släkten Juel men tydligen närmare min släkt än Monicas.

Under 1800-talets sista decennium umgicks sagda Dagny med, och gjorde intryck på, bl.a. konstnären Munch och författaren Strindberg i Berlin. Efter att ha gift sig med en polsk författare (Przybyszewski) blev hon senare bekant med 2 poeter och bröder vid namn Brzozowski. Efter att ha läst namnet ytterligare någon gång larmar mitt biologiska backupsystem. Sedan länge har jag haft kontakt med efterlevande till emigrerande släkt och bland dessa har 2 systrar gift sig med varsin Brososky. Eftersom jag har sökt efter dessa i Kanada har jag sett liknande anglifierade stavningsförändringar.

Dagnys äldsta syster Gudrun gifter sig med Westrup från Rydsgård i närheten av Ystad. Rydsgård var ju även en central punkt för Rabbén som jag ägnat mycket intresse då han var broder till en av mina anor. Detta var emellertid ett antal år tidigare medan släkten Hallenborg fanns där.

Vad drar man nu för slutsatser av detta? Mönsterigenkänning lär ju vara något grundläggande i människans sätt att förstå sin omgivning. Ska man sluta släktforska eller är det nu det börjar på allvar?

Stavningen av Sjöndin

 

Att stavningen av namnet inte är självklar framgår av en ca 150 år gammal tidningsartikel. Den handlar om en offerkyrka (Bredsäter) belägen i trakten av Mariestad. Vid den tiden fanns några kyrkor som ansågs ha en helande förmåga om man offrade (vanligtvis pengar) vid dessa och fick en förbön i gengäld. I samband med detta noterades namnet på givaren.

Med tiden har många av dessa namn redan vid denna artikels tillkomst blivit svårtolkade. Ett namn som han valt att citera fanns emellertid kvar med sex olika stavningsvarianter: Sjyndin, Skyndin, Schöndin, Sjöndin, Sköndin och Skjöndin.

Självklart blev jag nyfiken om vi var släkt. Så var emellertid inte fallet. Han är den ende som burit namnet och inte funnits i min släkts närhet och som finns tillgänglig i register som jag haft tillgång till. När det gäller tiden från 1800 och framåt så närmar sig kontrollmöjligheten 100 %.

Hans namn skrevs vanligen Johan Sköndin. Han var snickare och dog 1845 vid 60 års ålder. Man kan alltså sluta sig till att noteringarna gjordes före denna tidpunkt och att han varit orolig för sin hälsa eller möjligen för vad som skulle ske med honom efter hans död. Det lite speciella med hans namn är att Johan Sjöndin råkar vara samma namn som använts på aldsta sonen i fyra generationer fram till min farmors far.

Förklaringen till denna offerkyrkas förmåga att hela ligger nog delvis i dess historia. Den timrades på 1600-talet på samma plats som den stavkyrka som den kom att ersätta. Därvid placerades målade brädor från stavkyrkan i det nya bygget. En del av dessa finns kvar men de flesta finns i Skara på museum.

Om Storbacka

Min farmors mormor dvs Karolinas mamma var ju det senaste tillskottet i antavlan som kom inflyttande från annat land. Hon använde namnet Storbacka som kom via fadern och går att följa i hennes anor ända tillbaka till 1600-talet. Namnet har sina rötter i Purmo, Finland och var närmast ett gårdsnamn men kom så småningom att fungera mer som ”normalt” efternamn. Vill man läsa mer om hur namnen i Purmo utvecklats och vad de står för kan man klicka här.

Beträffande finska och finlands-svenska anor så kommer många DNA-träffar från vårt östra grannland. Av flera skäl är de lite svåra att värdera hur nära de är men jag tror att även Karolinas okända fader har en stark koppling till Finland. Kan också berätta att jag häromdagen fick en stark träff som visade sig vara en efterlevande efter Elsa dvs farmor Almas syster.

Mera DNA

Under de senaste veckorna har det även dykt upp några intressanta träffar. Monica har fått sin hitintills starkaste träff. Det gäller en 4-männing där det gemensamma ursprunget är föräldrarna till prästen Magnus Danieli född i Harestad. Det speciella med denna träff är att Magnus syster Amanda gifter sig med en kusin vilket innebär att delvis samma DNA återkommer från båda föräldrarna. Detta förefaller ha gett sig tillkänna som en ovanligt stark träff för att vara 4-männing.

Även till mig har en intressant 4-männing nyligen testats. Vårat gemensamma ursprung är föräldrarna till Antons far. Detta stärker naturligtvis de slutsatser som tidigare dragits beträffande utpekat faderskap. Om man jämför denna träff med den tidigare så ligger den här en generation närmare på den släktlinje som leder till träffpersonen.

Beträffande det totala antalet träffar (på FamilyFinderDNA) så ligger det idag på 5200 för mig, 3700 för Siv och knappt 1700 för Monica. Urval från en begränsad population tenderar att öka antalet träffar. En form av inavel alltså. Detta är den främsta anledningen till skillnaden i antal träffpersoner. Antalet träffar har ungefärligen fördubblats för var och en av de tre tester jag administrerar sedan de första resultaten.

Om svaga DNA-träffar

Fokus när det gäller det icke könsspecifika (autosomala) dna-testet brukar ligga på starka träffar och därmed normalt även nära släktingar. Detta inlägg handlar om min moster och en träff av det svagare slaget vilket innebär att det kan finnas tusentals starkare träffar bland de 3600 som presenteras som hennes träffar.

Till och från testar jag genom att söka igenom våra träffar med hjälp av ett ovanligt efternamn. Villkoret för att få träff är då att testets ägare matat in aktuellt namn antingen på testpersonen eller i dennes antavla. Antavlan behövs ju också som bekräftelse på att vi härstammar från samma person/par. Många testpersoner lägger inte ut antavla vilket begränsar detta sätt att söka.

Jag sökte på namnet Hallesson (ovanligt patronymikon) och fick 2 svaga träffar varav den ena visade sig ha gemensamma anor. Den senaste bland min mosters anor (som till stor del även är mina via min moder) som burit på namnet var Brita Hallesdotter min mormors mormor, född 1847 i Östmark Värmland. Från henne bakåt finns en obruten kedja av manliga Halle-personer med detta namn som för- eller efternamn eller båda delarna.

Det föräldrapar som testpersonerna delar dna med är Brynte Hallesson f.1698 och Sigrid Olovsdotter f.1707 och finns 8 generationer tillbaka. Vad tillför då detta till vad man redan vet? Det beror på om motparten har mera kring ursprunget så kan man få veta mer. Träffen är också en slags bekräftelse på att antavlan troligen är riktig om än inte ett bevis.

När det gäller de äldsta delarna av ovanstående antavla kan jag tillägga att det finns även starkare träffar som pekar i samma riktning dvs att dessa hör till mosters (och mina) anor. Så jag är ganska trygg med att den är korrekt. Detta trots att just denna träff är för svag för att dyka upp i mitt eget test som, jämfört med min moster, innehåller dels en annan blandning av morfar och mormors dna och sedan ytterligare en 50-procentig utspädning från min far.

Anna Henriksson 12 år med släkt?

Har i dagarna kommit över ett för mig nytt, om än i sig gammalt kort. Kortet fanns hos moster Siw (Sundin/Wiik) och har sannolikt tidigare funnits hos Anna Sundin (född Henriksson år 1908). På baksidan finns Annas namn och adress (Länsterån, Överturingen) med en stil som Siw bestämt hävdar är Annas egen. Kortet är kopierat som vykort med plats för adressat på baksidan där texten ovan står. Däremot finns inga tecken på att det skulle ha postats.

Mannen till vänster är sannolikt Henrik Henriksson f.1874 i Överhogdal och gift med Karin Byqvist f.1882. Kvinnan i mitten torde vara Brita Hallesdotter f.1847 i Östmark som var moder till Karin. Till dessa två finns alternativ bilder att jämföra med. Bildens arrangemang tyder på att detta kan gälla ett dop på barnet i Britas knä. Det skulle i så fall kunna gälla Rut Valborg f. 1920 i Haverö dotter till Henrik och Karin. Denna tid har fått tjäna som utgångspunkt för rubriksättningen. Tar tacksamt emot information om någon känner igen personer på bilden.